Unga människor använder AI allt mer – men hatar det allt mer

För snart tre år sedan inledde Silicon Valley en aggressiv satsning på AI-drivna chattverktyg som ChatGPT, marknadsförda som framtidens oundvikliga lösning för allt från utbildning till arbetsliv. Ingen grupp har påverkats lika starkt av denna utveckling som Generation Z.

Precis som med tidigare tekniktrender är det ingen överraskning att unga människor hör till de största användarna av AI-verktyg. Men ny undersökningsdata visar att studenter och unga yrkesverksamma samtidigt är en av de grupper som starkast bidrar till den växande motståndsrörelsen mot AI. Trots att de använder verktygen dagligen, präglas många av frustration, misstro och till och med hat mot tekniken.

Enligt en nyligen publicerad undersökning, genomförd bland tusentals unga i USA och Europa, uppger 42 procent av respondenterna i åldern 18–25 år att de känner en ökande motvilja mot AI. Bland högskolestudenter är siffran ännu högre: 58 procent säger sig ha en negativ inställning till tekniken, trots att de regelbundet använder den för studieuppgifter, jobbansökningar och informationssökning.

Undersökningen visar också att kritiken ofta handlar om bristande transparens, oro för arbetsmarknadens framtid och en känsla av att AI-verktyg underminerar mänsklig kreativitet och kritiskt tänkande. Många unga upplever att de tvingas anpassa sig till en teknik som de egentligen inte litar på.

«AI är bara ett verktyg som stora techbolag använder för att tjäna pengar, inte för att hjälpa oss», säger 22-åriga Emma Andersson, som studerar till civilingenjör i Stockholm. «Vi blir lurade att tro att det här är framtiden, men i verkligheten skapar det bara fler problem än det löser.»

Experter menar att den växande motståndet bland unga kan bero på en kombination av ökad medvetenhet och minskad tilltro till techindustrins löften. «Många unga har växt upp med sociala medier och vet hur lätt det är att bli manipulerad av algoritmer och marknadsföring», säger techsociologen Lars Bergström. «När AI nu marknadsförs som nästa stora revolution, är det naturligt att de reagerar med skepsis.»

Samtidigt fortsätter användningen av AI-verktyg att öka. Enligt en rapport från analysföretaget Statista förväntas marknaden för AI i utbildningssektorn växa med 25 procent per år fram till 2030. Denna paradox – ökad användning trots ökad motvilja – speglar enligt forskare den komplexa relationen mellan unga och ny teknik.

Framtidens utmaning
Frågan är hur techindustrin ska hantera denna växande frustration. Vissa förespråkar striktare reglering och ökad transparens, medan andra menar att ansvaret ligger hos användarna att lära sig att kritiskt granska AI-verktygens begränsningar. Oavsett lösning är det tydligt att den positiva berättelsen om AI som en universallösning håller på att ifrågasättas av den generation som förväntas leva med dess konsekvenser.