Jag har precis återvänt från två veckor i Japan, och om det fanns en enda sak som präglade resan – utöver den mycket trevliga upplevelsen – så var det den ständiga insikten om hur landets växande överturismproblem påverkar både lokalbefolkning och besökare. Samtidigt kände jag en ständig skuld över att jag själv bidrog till problemet.
För att undvika anklagelser om hyckleri kan jag förklara min resa lite närmare. Jag har besökt Japan nästan 20 gånger sedan min första resa 2007, då jag bevakade Tokyo Games Show. Sedan dess har jag återvänt flera gånger, bland annat för fler mässor, min smekmånad 2009 och en längre vistelse med mina barn 2014. De var då fyra och ett år gamla, och vi hade så roligt att vi försökte – utan framgång – återvända flera gånger under åren som följde. Kanske 2016, sa vi då. Men förändringar i jobbet, pandemin och en inflationär kris gjorde att vi aldrig lyckades spara ihop tillräckligt. Först 2025, tack vare en skatteåterbäring och extra konsultuppdrag, kunde vi äntligen genomföra resan – som planerat till april 2026.
Efter så många tidigare resor var mina förväntningar på denna resa starkt präglade av min upplevelse från 2000- och 2010-talet. Då talade få japaner engelska, kontanter var nödvändiga överallt och delar av kollektivtrafiken var näst intill omöjliga att navigera. Turism var för de flesta västerlänningar begränsad till guidade turer, hotell och de allra mest kända platserna. Men Japan 2026 är en helt annan plats.
En förändrad destination
Under det senaste årtiondet har Japan aktivt satsat på att locka turister för att stärka en svag ekonomi. Flyg till landet har blivit billigare, och inför OS 2020 infördes omfattande engelskspråkig service i tåg- och tunnelbanenätet. Även om OS i Tokyo aldrig kunde genomföras som planerat, har satsningarna ändå gett resultat: 2025 besöktes Japan av över 40 miljoner turister – ett nytt rekord.
Dessa besökare spenderar stora summor, och intäkterna från internationell turism klassas nu som Japans näst största exportindustri – bara bilindustrin är större. Att resa i Japan har aldrig varit enklare. Kontantlös betalning är numera standard, fler japaner – framför allt yngre generationer – talar engelska, och Google Translate har blivit så avancerat att till och med tågpersonal kan ge detaljerade instruktioner på några sekunder.
Ökad trängsel och irritation
Men denna framgång har ett pris. Vissa städer och sevärdheter är idag överfulla, och irritation bland lokalbefolkningen växer. En bidragande faktor är den ökade ohövligheten från vissa turister, som genom sociala medier och okunnighet förstärker problemet. Beteenden som att stå i fel kö, blockera gångvägar eller ignorera lokal sedvänja skapar irritation och gör vistelsen mindre trevlig för alla.
Japan har länge varit känt för sin gästfrihet och respekt för lokal kultur. Men när antalet besökare exploderar och vissa turister beter sig som om de vore hemma i en nöjespark, riskerar bilden att förändras. ”Det är inte längre en fråga om hur många turister vi kan ta emot, utan hur vi kan säkerställa att de beter sig respektfullt”, säger en lokal guide under en intervju.
Kan Japan hantera framgången?
Landet står inför en stor utmaning: hur kan man fortsätta dra nytta av turismens ekonomiska fördelar utan att förlora den unika kulturella upplevelsen som lockar besökare? Vissa städer har redan infört åtgärder, som tidsbestämda besök, avgifter för vissa attraktioner och kampanjer för att uppmuntra respektfullt beteende. Men frågan kvarstår: kommer det att räcka?
För mig personligen var resan ändå en succé. Men jag lämnade landet med en känsla av oro för framtiden. Kommer Japan att kunna bevara sin charm och sin unika kultur när turismen fortsätter att växa? Och framför allt: kommer besökarna att inse att respekt och ödmjukhet är avgörande för en positiv upplevelse?