Trumpadministrationens energipolitik skapar ett korporativt gravfält

Under en pågående energikris har Trumpadministrationen valt en märklig strategi: att betala nästan två miljarder dollar till företag för att de inte ska bygga ny energiinfrastruktur. Ja, du läser rätt. Den amerikanska regeringen skjuter alltså till pengar för att stoppa vindkraftsprojekt som redan var i gång.

De aktuella projekten – vindkraftparker utanför New Jersey, New York, North Carolina och Kalifornien – hade tillsammans kunnat försörja omkring 3 till 4 miljoner hushåll med el. Men nu stoppas de, och ingen vet säkert var pengarna kommer ifrån eller om åtgärden ens är laglig. Inte ens lagstiftare har klara svar.

Hundratals projekt stoppas – utan kompensation

Medan dessa företag får betalt för att lägga ner, har hundratals andra förnybara energiprojekt runt om i landet fått ett helt annat öde. De har antingen avbrutits, försenats eller helt enkelt kvävts – utan någon ersättning alls. Bland de drabbade finns ett gigantiskt solkraftsprojekt i Nevada och över 150 vindkraftsutvecklingar som tillsammans hade kunnat försörja omkring 15 miljoner hem.

En rubrik i Heatmap sammanfattade det väl: "Trump begår mord på en amerikansk industri."

Ett ekonomiskt korporativt gravfält

Förnybar energi är långt ifrån det enda offer som Trumpadministrationens politik har skapat. Presidenten framstår närmast som en ekonomisk seriemördare som slår ut företag och branscher, både avsiktligt och oavsiktligt.

Förutom de medvetna nedläggningarna av vindkraftsprojekt – som administrationen nästan verkar njuta av att stoppa – finns det också många fall där Trump oavsiktligt skadar företag. Ett exempel är Spirit Airlines, som nyligen gick i konkurs. Orsaken? Presidentens ekonomiska agenda, präglad av handelskrig och militär konflikter, har underminerat redan svaga företag och hela branscher.

Knappt ett år in i sin andra mandatperiod kantas den amerikanska ekonomin av offer som skadats av Trumps politik. Företagskonkurserna nådde 2024 sin högsta nivå på över ett decennium.

Bönder drabbas hårdast av Trumps politik

Trots att Trump ofta skryter om hur bra han är för jordbruket, visar siffrorna motsatsen. Jordbruksbankrutter ökade med 46 procent under 2025 jämfört med året innan, och prognoserna för 2026 ser ännu dystrare ut – mycket på grund av kriget i Iran.

Bönder har redan förlorat viktiga exportmarknader, som Kina som slutat köpa amerikanska sojabönor och istället vänt sig till Brasilien och Argentina. Samtidigt har kostnaderna för diesel, gödsel och andra nödvändiga insatsvaror skjutit i höjden på grund av kriget. Marginalerna pressas alltså från båda håll.

Massdeportationer och avskaffandet av både inhemska och utländska livsmedelsstödsprogram har förvärrat situationen ytterligare. Höga räntor, delvis en följd av Trumps inflationära politik, har också slagit hårt mot jordbruket.

Trump har försökt rädda bönderna med nödstöd – formulerat som "orättvisa marknadsstörningar" – men åtgärderna har hittills inte lyckats stoppa den negativa utvecklingen.

En industri i spillror

Trumps "America First"-politik har skapat en ekonomisk förödelse som drabbar både stora företag och enskilda hushåll. Från vindkraftsprojekt som stoppas med betalning till bönder som tvingas lägga ner sina verksamheter, är konsekvenserna tydliga: en ekonomi som lider under administrationens beslut.

Medan vissa företag får betalt för att inte verka, får andra ingenting – och hela branscher riskerar att försvinna för gott.