Efter två veckor av vittnesmål där han beskrivits som en lögnare och bedragare fick juryn äntligen höra Sam Altmans egen version av historien. När försvarsadvokaten William Savitt frågade honom hur det kändes att anklagas för att ha stulit en välgörenhetsorganisation, svarade Altman med en blandning av förvåning och försvar.
"Vi skapade, genom hårt arbete, denna mycket stora välgörenhetsorganisation, och jag håller med om att man inte kan stjäla den," sa Altman. "Men mr Musk försökte, antar jag, döda den. Två gånger."
Altman spelade rollen som den förbryllade och oskyldiga personen från St. Louis. När han lämnade vittnesbåset med en hög dokumentationsmappar i handen förstärktes bilden av en man som inte förstod varför han stod inför anklagelser. Men räcker det för att övertyga juryn?
Rättegången har varit en lång och komplicerad process, med vittnen som i detalj beskrivit hur Altman och hans team ska ha missbrukat resurser och förvrängt syftet med välgörenhetsorganisationen. Trots Altmans försök att framstå som oskyldig och förvånad kvarstår frågan: Kan hans ord stå emot den ackumulerade bevisningen?
Experter menar att juryns uppfattning ofta formas långt innan alla vittnen har hörts. Även om Altman lyckades framstå som sympatisk under sitt vittnesmål, kan det vara för sent att ändra det intryck som redan har etablerats. Rättegången fortsätter, och avgörandet återstår.