I Tazewell County, Illinois, är grundvattnet en livsnödvändig resurs för Michael Deppert. Under hans sandiga åkrar finns en stor grundvattenreservoar som han använder för att bevattna pumpor, majs och sojabönor. Men när ett nytt datahall-projekt presenterades bara åtta kilometer bort, blev han orolig.
– Vi var rädda att datahallen skulle pumpa upp för mycket vatten och påverka våra grödor negativt, säger Deppert, som också är ordförande i den lokala jordbruksföreningen. Dessutom oroade sig invånarna för dricksvattnet. Många fruktade att det skulle bli sämre kvalitet eller till och med ta slut.
Invånarna reagerade snabbt. De fyllde kommunfullmäktigesammanträden, skrev under namninsamlingar och organiserade protester. Efter flera månader av hårt motstånd beslutade utvecklaren Western Hospitality Partners att lägga ner projektet.
Konflikten belyser en växande trend
Datahallar kräver enorma mängder vatten för kylning, och i takt med att fler sådana anläggningar planeras i jordbruksrika områden i USA, ökar också spänningen mellan teknikföretag och lokalbefolkningen. I områden med redan ansträngd vattenförsörjning kan nya datahallar bli en avgörande faktor.
Enligt experter är problemet särskilt påtagligt i delstater som Illinois, Texas och Arizona, där både jordbruk och dataindustri konkurrerar om samma vattenresurser. I vissa fall har företag lovat att använda återvunnet vatten eller investera i effektivare kylsystem, men kritiker menar att löftena sällan håller.
Vad händer nu?
Även om projektet i Tazewell County stoppades, kvarstår frågan: hur ska framtidens datahallar byggas utan att hota livsmedelsproduktionen och dricksvattnet? Flera delstater har redan infört strängare regler för vattenanvändning, men debatten fortsätter.
– Vi måste hitta en balans mellan teknikutveckling och hållbarhet, säger Deppert. Annars riskerar vi att förlora både maten på våra tallrikar och vattnet i våra kranar.