Den dolda miljöfaran med nikotinprodukter – varför vi måste agera nu

En promenad längs en stadsgata, strand eller park avslöjar ofta en dyster syn: fimpar som ligger utspridda längs trottoarkanter, fastkilade i springor eller spolade upp på stränder – totalt 4,5 biljoner fimpar globalt. De har blivit så vanliga att de nästan förbises, men denna överflödiga syn döljer en växande miljökatastrof som bara förvärras i takt med att nikotinprodukterna utvecklas.

Cigaretter: plastfilter som aldrig försvinner

Under decennier har cigarettfimpar varit det mest nedskräpade föremålet i världen. Filterna, som ofta felaktigt antas vara biologiskt nedbrytbara, består av cellulosaacetat – en form av plast som kan bestå i miljön i åratal. När de bryts ner bildar de mikroplast, samtidigt som de läcker giftiga kemikalier som arsenik och bly ut i mark och vattendrag. Följden är en omfattande förorening som påverkar ekosystem långt bortom den plats där fimpen slängdes.

E-cigaretter och engångsvape: en ny typ av farligt avfall

Uppkomsten av e-cigaretter och engångsvape har introducerat en ny kategori av avfall – en kombination av plast, elektronik och farligt avfall. De flesta innehåller litiumjonbatterier, kretskort och rester av nikotinvätska. Enligt Center for Environmental Health har forskning visat att populära engångsvape-märken innehåller giftiga kemikalier som bly, arsenik, nickel och kadmium. I USA slängs det fler än fem engångsvape-enheter varje sekund – vilket motsvarar 150 miljoner enheter per år. Nyligen har även ekorrar uppmärksammats för att de verkar förväxla de fruktiga dofterna från vape-enheterna med mat. Felaktig hantering kan dessutom leda till utsläpp av skadliga ämnen och brandrisker i avfallssystem. Trots detta saknas tydliga riktlinjer för återvinning eller säkert avfallshantering.

Nikotinpåsar: små men problematiska

Nikotinpåsar, som marknadsförs som engångsprodukter och förpackas i plast, bidrar till den växande mängden mikroplastavfall. Ofta slängs de på marken eller i vanliga sopor, vilket kan leda till att nikotin och andra kemikalier sprids i miljön. Under senare tid har rapporter visat att dessa påsar allt oftare hittas i naturen, där de utgör en risk för både djur och ekosystem.

Vem bär ansvaret?

Under lång tid har städningskostnaderna legat på kommuner, skattebetalare och frivilliga. Strandstädningar rapporterar ofta fimpar som det vanligaste avfallet. Kommuner står inför allt dyrare saneringsinsatser. Andra branscher har redan börjat ta ansvar för engångsplast, mikroplast och elektronikavfall genom utökade producentansvarssystem, där tillverkare måste hantera hela produktens livscykel, inklusive avfall och återvinning. Trots den enorma mängden avfall som nikotinprodukter genererar, har de ännu inte utsatts för samma granskning. Det måste förändras.

Vad kan göras?

För att minska miljöpåverkan krävs innovation inom flera områden:

• Materialutveckling: Övergång till nedbrytbara eller återvinningsbara material för filter, påsar och engångsprodukter.
• Avfallsminskning: Begränsningar av engångsprodukter och incitament för återanvändbara alternativ.
• Tydlig märkning: Information om korrekt avfallshantering och risker med felaktig hantering.
• Utökade producentansvar: Krav på tillverkare att ta ansvar för hela produktens livscykel, inklusive insamling och återvinning.

"Om vi vill ha renare ekosystem och friskare människor måste vi ta upp den miljömässiga kostnaden för nikotinprodukter – och göra den till en central fråga i samhällsdebatten."

Kathy Crosby är VD för Truth Initiative och Kizzy Charles-Guzman är VD för New York City Department of Environmental Protection.