Frankrike har ett av Europas mest generösa pensionssystem. Den lägsta åldern för att gå i pension är 62 år, men många väljer att sluta redan vid 60. Pensionsutbetalningarna ligger i genomsnitt på omkring 1 500 euro i månaden – motsvarande cirka 17 500 kronor. Det innebär att pensionärer i genomsnitt har högre inkomster än personer i arbetsför ålder.

Men det här systemet är ohållbart. En kombination av allt fler pensionärer och färre unga som betalar in till systemet skapar en växande budgetkris. Frankrike har sedan andra världskriget inte haft ett så stort underskott som 2024, då det uppgick till 5,8 procent av BNP – långt över euroområdets gräns på 3 procent. Investerare har reagerat genom att höja lånekostnaderna för landet, vilket ytterligare belastar ekonomin.

Trots detta har försök att reformera systemet mött massivt motstånd. President Emmanuel Macron lyckades 2023 driva igenom en höjning av pensionsåldern till 64 år, men förslaget ledde till omfattande protester och strejker. I Paris satte demonstranter eld på sopkärl och bildäck, kastade stenar mot polis och blockerade järnvägsspår. En resenär på Gare de Lyon sa till NPR: "Alla blir bara argare och argare."

Macrons reformer ledde också till flera misstroendeomröstningar i parlamentet. Tidigare premiärminister Michel Barnier föll 2024 efter att ha föreslagit åtstramningar, inklusive en sexmånadersfördröjning av pensionstillväxten. Året därpå avgick Macrons sjätte premiärminister, François Bayrou, efter att ha föreslagit budgetnedskärningar. I slutet av 2025 sköts pensionsåldershöjningen upp till efter presidentvalet 2027.

Den politiska instabiliteten har gjort det omöjligt att minska det stora budgetunderskottet. Experter varnar för att pensionssystemets underskott är ännu större än officiella siffror visar. Pierre Garello, professor i nationalekonomi vid Aix-Marseille-universitetet, säger: "Pensionsunderskottet är mycket oroande. Det är troligen ännu värre än vad som rapporteras."

Europa står inför samma kris

Frankrike är inte ensamt. Hela Europa brottas med en åldrande befolkning, sjunkande födelsetal och krympande arbetsmarknader. Den demografiska krisen hotar hela det ekonomiska systemets framtid. Med färre unga människor som kan försörja fler pensionärer återstår bara en lösning: invandring.

Men den europeiska opinionen är allt mer fientligt inställd till utomeuropeisk arbetskraft. Politiker har anpassat sig till denna inställning, vilket riskerar att förvärra problemet ytterligare. Att minska invandringen kommer bara att göra den demografiska obalansen värre.

Varför är invandring nödvändig?

  • Arbetsmarknadens behov: Europa behöver fler unga arbetstagare för att finansiera pensionssystemet.
  • Ekonomisk tillväxt: Invandring bidrar till ökad konsumtion och skatteintäkter.
  • Social hållbarhet: En balanserad befolkning minskar trycket på välfärdssystemen.

Trots motståndet är det tydligt att Europa inte kan lösa sin demografiska kris utan invandring. Frågan är om politiker vågar ta den nödvändiga diskussionen – eller om de fortsätter att skjuta upp problemen till framtida generationer.

Källa: Reason