AI-drivna datacenter skapar hårdvarubrist – arkiv och projekt som Wikipedia drabbas

AI-boomen driver upp lagringskostnaderna till nya höjder

Den snabba expansionen av AI-datacenter har lett till en kraftig ökning av efterfrågan på hårddiskar och lagringsenheter. Konsekvensen blir högre priser och svårigheter att köpa in nödvändig utrustning för organisationer och privatpersoner som arbetar med digital arkivering.

Enligt arkivarier har specifika lagringsenheter, som tidigare varit standardval för stora projekt som Internet Archive, blivit betydligt dyrare eller helt slut i lager. Under de senaste månaderna har priserna på både konsument- och företagsnivå för SSD-minnen, hårddiskar och annan lagringshårdvara skjutit i höjden.

Som exempel kan nämnas att en 2TB extern Samsung SSD som förra hösten kostade 1 590 kronor nu säljs för 5 750 kronor. Enligt PC Part Picker, som följer genomsnittspriser för olika lagringsenheter, har priserna på många modeller sedan oktober förra året fördubblats eller ökat med över 150 procent. På vissa håll är lagringsenheter helt slut i lager, och det har till och med uppstått en sekundärmarknad där vissa SSD-minnen säljs vidare till överpris på plattformar som eBay.

Internet Archive och Wikipedia drabbas hårdast

Brewster Kahle, grundare av Internet Archive och Wayback Machine – två av historiens mest betydelsefulla digitala arkivprojekt – berättar för 404 Media att de stigande lagringskostnaderna är ett mycket verkligt problem som kostar både tid och pengar.

«Vi har upptäckt att de 28–30 TB-enheter vi föredrar antingen inte finns tillgängliga eller är extremt dyra», säger Kahle. «Vi samlar in över 100 terabyte ny data varje dag, och vi har redan arkiverat över 210 petabyte material på våra servrar. Dessa kräver kontinuerliga uppgraderingar och underhåll, vilket innebär att vi ständigt måste köpa in nya hårddiskar.»

Kahle tillägger att Internet Archive trots svårigheterna har ett aktivt community som bidrar med donationer, men att de också är beroende av stöd från tillverkare av lagringshårdvara under dessa utmanande tider. «Vi har hittills kunnat hitta lösningar, men det är ett mycket verkligt problem som kostar oss både tid och pengar», säger han.

Även Wikimedia Foundation, som driver Wikipedia och andra projekt som Wikimedia Commons, upplever liknande utmaningar. Organisationen förklarar för 404 Media att lagringskostnaderna har blivit ett växande bekymmer för deras verksamhet.

«Med över 65 miljoner artiklar på Wikipedia ensamt är tillgång till server- och lagringskapacitet avgörande för oss. Vi har definitivt sett prisökningar sedan slutet av 2025. Dessa prisökningar är oroande för oss, precis som för alla andra aktörer i branschen. Vi ser främst påverkan på inköp av minne och hårddiskar, men också på leveranstider för servrar och vår förmåga att lägga framtida order», säger en talesperson för Wikimedia Foundation.

Wikimedia Foundation, som är en icke-vinstdrivande organisation, betonar att varje budgetpost noggrant övervägs. De driver egna datacenter för att betjäna användare världen över och arbetar aktivt med att hitta lösningar, bland annat genom att prioritera investeringar på ett smart sätt.

Vad innebär detta för framtiden?

Den rådande situationen riskerar att hämma digital arkivering och tillgången till information online. Organisationer som Internet Archive och Wikipedia spelar en avgörande roll för att bevara internet och göra kunskap tillgänglig för alla. Höga priser och brist på lagringsenheter kan leda till att mindre projekt och forskningsinitiativ får svårare att fortsätta sin verksamhet.

Experter menar att lösningen delvis ligger i att utveckla mer kostnadseffektiva lagringslösningar, såsom molntjänster eller alternativa lagringsmetoder. Samtidigt pågår diskussioner om hur branschen kan säkerställa en mer stabil tillgång till nödvändig hårdvara för att möta den växande efterfrågan från AI-sektorn och andra användare.