AI och konspirationsteorier: Nya verktyg analyserar Epstein-dokumenten

Jeffrey Epsteins död den 10 augusti 2019 satte fart på en våg av konspirationsteorier. När det påstådda självmordsbrevet släpptes den 6 maj 2026 väntas det bli ännu mer bränsle på elden. Men Epsteins död är bara en del av historien kring den dömde sexualförbrytaren som har gett upphov till omfattande spekulationer.

USA:s justitiedepartement har publicerat över tre miljoner dokument relaterade till de skugglika nätverk av människohandel som omgav Epstein. Journalister och forskare arbetar febrilt för att strukturera och analysera den enorma mängden data, men processen går långsamt. Justitiedepartementets egna gränssnitt för dokumenten är dessutom svårhanterligt. I brist på bättre har därför vissa amerikaner tagit saken i egna händer och utvecklat egna plattformar med hjälp av artificiell intelligens för att göra materialet mer tillgängligt – och samtidigt skapa nya tolkningar av informationen.

Som forskare inom konspirationsteorier på nätet kan jag konstatera att dessa verktyg också används för att stärka och sprida konspirationstänkandet. Plattformar som skapas av konspirationsteoretiker lovar att göra det lättare att se samband där inga egentligen finns. Vissa utger sig för att vara neutrala, datadrivna forskningsverktyg, men är i själva verket designade för att främja konspirationstänkande – något jag kallar för plattformskonspirationism.

Klassiska logiska felslut och nya teorier

Epsteins konspirationsteorier följer ofta det klassiska logiska felslutet post hoc ergo propter hoc – att man antar att eftersom händelse A inträffade före händelse B, måste A ha orsakat B. Till exempel hävdade QAnon-deltagare 2017 att det fanns en hemlig sekt av satanistiska pedofiler som bedrev barnhandel. När Epsteins dokument sedan läckte ut sågs detta som bevis för att QAnon hade rätt – trots att det saknade grund.

Vissa operatörer av dessa plattformar blandar in idéer från QAnon och andra konspirationsteorier, såsom kannibalism, satanism eller CIA:s experiment med hjärnkontroll på 1950-talet, känt som MKUltra. Plattformarna har en villig publik eftersom många amerikaner oroar sig för hur djupt Epsteins nätverk sträcker sig in i regering, underhållningsindustri, akademi och techbranschen. Många vill helt enkelt veta vem som nämns i dokumenten och varför.

AI-verktyg som främjar paranoia

Konsekvenserna av dessa DIY-konspirationsplattformar är både avsiktliga och oavsiktliga. De uppmuntrar till paranoia och konspirationstänkande. Varje gång justitiedepartementet släpper nya dokument – eller försöker hemlighålla dem – väcker det stort intresse. Influencers på sociala medier delar snabbt sina egna tolkningar av materialet i form av videor och analyser.

Konspiration som utger sig för att vara dataanalys

En plattform som heter WEBB lovar att använda AI för dokumentintelligens och påstås hjälpa forskare att utforska Epsteins filer, flygloggar, domstolsdokument och vittnesmål. Med ett snyggt gränssnitt som visar röda trådar när användaren för musen över skärmen automatiserar WEBB de krångliga rengöringsprocesserna som krävs för att hantera ostrukturerad data. Plattformen hävdar att den konverterar, optiskt känner igen text och strukturerar dokumenten för att underlätta analysen.

Men bakom den tekniska fasaden döljer sig en agenda. Plattformen är designad för att främja specifika konspirationsteorier och skapa en illusion av vetenskaplighet. Användarna uppmanas att dra egna slutsatser utifrån de presenterade sambanden, vilket ofta leder till spekulationer utan grund. På så sätt blir AI-verktyg inte bara ett hjälpmedel för analys, utan också ett verktyg för att sprida desinformation.

Fenomenet visar hur teknologi kan användas för att förstärka och sprida konspirationsteorier, samtidigt som det skapar en falsk känsla av auktoritet kring dessa påståenden. Det är en påminnelse om vikten av kritiskt tänkande och källkritik i en tid då AI och stora datamängder blir alltmer tillgängliga.