Från globaliseringens vinnare till kritiker: Hur Howard Lutnick förvandlades till Trumps handelsminister

Under det första året av Donald Trumps andra mandatperiod har USA:s ekonomiska och utrikespolitik präglats av en tydlig skepticism mot globalisering. Handelsminister Howard Lutnick har gått i bräschen för denna retorik. Vid World Economic Forum i Davos i januari förklarade han att decennier av ekonomisk liberalism varit ett misstag. "Trumpadministrationen och jag vill göra en sak mycket tydlig: Globaliseringen har misslyckats västvärlden och USA. Den har lämnat Amerika bakom sig," uttalade Lutnick.

Men hur väl stämmer det egentligen med verkligheten? Det är svårt att förena Lutnicks påstående med hans egen framgångsrika livsbana. Hans farfar drev en kemtvätt i Bronx, hans far var historielärare. Själv blev Lutnick 1990 vd för investmentbanken Cantor Fitzgerald i New York och är idag miljardär – och dessutom en central figur i den federala administrationen. Om det är ett misslyckande, är det ett som många skulle önska sig.

Påståendet att globalisering har misslyckats USA stämmer heller inte överens med de faktiska ekonomiska siffrorna. Ett av de tydligaste måtten på ett lands välstånd är bruttonationalprodukt (BNP) per capita, som mäter ekonomisk output per invånare. År 1990, när Lutnick tillträdde som vd för Cantor Fitzgerald, låg USA:s BNP per capita på cirka 40 000 dollar (justerat för inflation). Förra året, efter mer än tre decennier av globalisering, uppgick BNP per capita till över 70 000 dollar. I reala termer är USA idag betydligt rikare.

Men löner följer inte automatiskt BNP-statistik, som kritiker ofta påpekar. Ändå har löner också ökat markant. Den genomsnittliga timlönen har stigit från cirka 20 dollar till över 36 dollar under de senaste 20 åren. Antalet hushåll med en årlig inkomst över 100 000 dollar (justerat för inflation) har tredubblats under de senaste 50 åren, medan antalet hushåll med inkomster under 35 000 dollar har minskat.

Det bästa sättet att mäta välstånd är dock inte genom löner eller nationella ekonomiska data, utan genom levnadsstandard. Jämfört med tidigare decennier har amerikaner idag tillgång till bättre teknik, avancerad sjukvård och luftkonditionering – för att nämna några förbättringar. Den genomsnittlige amerikanen arbetar färre timmar (trots att man tjänar mer), reser mer, äter bättre och lever längre än tidigare generationer. I vilken utsträckning dessa framsteg beror på globalisering varierar naturligtvis, men knappast något tyder på ett samhälle som har "blivit lämnat bakom".

Självklart finns det fortfarande ekonomiska utmaningar i ett av historiens rikaste samhällen. Inflation, höga bostadskostnader och sjukvårdsräkningar är tunga bördor för många amerikaner – och ofta förvärrade av politiska beslut. Lutnick och andra populister i Trumpadministrationen borde fokusera på att lösa dessa problem, snarare än att sprida uppenbara felaktigheter för att främja sin agenda.