Högsta domstolens beslut i Mirabelli v. Bonta

Den 2 mars 2026 fattade USA:s Högsta domstol beslut i fallet Mirabelli v. Bonta, där domstolen slog fast att Kaliforniens policy om hemliga könsövergångar för minderåriga utan föräldrarnas medgivande strider mot konstitutionen. Avgörandet markerar en tydlig linje från tidigare prejudikat som Pierce v. Society of Sisters och Meyer v. Nebraska.

Kritik mot snabbspårsbeslut

Domare Kagan framförde dock skarp kritik mot hur fallet hanterades. Hon påpekade att domstolen borde ha avgjort frågan via det vanliga förfarandet, istället för att använda sig av nödfallsdocket – en snabbspårsmekanism för akuta ärenden. Kagan skrev i sitt yttrande:

Det finns en ännu allvarligare brist: Domstolen löser frågor via nödfallsdocket, trots att vi i flera månader haft möjlighet att avgöra dem på det vanliga sättet via meritsdocket. Sedan november förra året har en cert petition legat och väntat i ett fall som i avgörande avseenden är en exakt kopia av detta.

Foote v. Ludlow – ett fall som aldrig fick sin prövning

Kagan hänvisade till Foote v. Ludlow School Committee, ett fall från Första kretsdomstolen som aldrig nådde Högsta domstolens bord. I Foote hade en skola infört en policy som krävde att personalen använde elevers föredragna namn och pronomen, samtidigt som föräldrarna inte informerades om barnets könsidentitet på skolan. Föräldrarna hade överklagat policyn och hävdat att den kränkte deras rätt till substantiell rättssäkerhet.

Trots att Foote var nästintill identiskt med Mirabelli valde Högsta domstolen att inte bevilja prövningstillstånd. Kagan menade att domstolen borde ha tagit upp ett av de nästan 40 liknande fall som redan fanns i systemet, för att säkerställa en grundlig och genomtänkt prövning istället för den snabba och begränsade granskning som nödfallsdocket medför.

Domstolen avvisade Foote utan motivering

Efter att Högsta domstolen avgjort Mirabelli skedde fem omröstningar om att bevilja prövningstillstånd i Foote. Trots detta avvisades fallet idag utan någon noterad avvikande mening. Frågan kvarstår: Varför valde domstolen att inte ta upp ett fall som i stort sett var identiskt med det redan avgjorda?

Enligt bedömare kan beslutet spegla en strategisk avvaktan från domstolens sida, där man undviker att skapa prejudikat i en alltmer polariserad fråga. Samtidigt riskerar avsaknaden av en tydlig domstolsprövning att lämna skolor och föräldrar i en rättslig gråzon.

Källa: Reason