Justitiedepartementet återinför arkebusering som avrättningsmetod

Trump-administrationen återinför arkebuseringar

USA:s justitiedepartement meddelade på fredagen att man återupplivar federala arkebuseringar som avrättningsmetod. Beslutet är en del av genomförandet av president Donald Trumps exekutiva order från januari 2025, som syftar till att utöka och effektivisera användningen av dödsstraffet i federala fall.

Trumps order, som undertecknades strax efter att han tillträdde för andra mandatperioden, kräver att justitieministern tillämpar dödsstraffet på samtliga brott som anses kräva det, inklusive mord på poliser och allvarliga brott begångna av papperslösa migranter. Under föregående president Joe Biden hade federala avrättningar pausats av dåvarande justitieminister Merrick Garland. Trump uttryckte sitt missnöje när Biden, inför sitt avskedstag, benådade 37 dödsdömda fångar.

Historisk kontext och metodval

Den exekutiva ordern från januari 2025 nämnde inte specifikt arkebuseringar, men justitiedepartementet uppgav i sitt meddelande att man gett Bureau of Prisons i uppdrag att utöka exekutionsprotokollet till att inkludera ytterligare avrättningsmetoder, däribland arkebusering.

Vissa menar att arkebusering kan vara en mer human metod än dödlig injektion, som ibland kräver flera doser och inte alltid leder till omedelbar död. Samtidigt finns det risker med arkebusering, såsom att den dömde långsamt förblöder om skotten inte omedelbart är dödande.

I mars 2025 tillät Högsta domstolen South Carolina att genomföra landets första arkebusering på 15 år. Sedan 1608 har minst 144 personer avrättats med arkebusering i USA, främst i Utah, enligt Associated Press. Metoden har dock inte fått stort genomslag utanför Utah, då den ofta betraktas som barbarisk. För närvarande tillåter endast fem delstater – Idaho, Mississippi, Oklahoma, South Carolina och Utah – användningen av arkebusering under vissa förhållanden.

Kritik och kontroverser

Beslutet att återinföra arkebuseringar har mött stark kritik från människorättsorganisationer och kritiker som ifrågasätter metodens humanitet och effektivitet. Flera experter pekar på att arkebuseringar historiskt har varit förenade med betydande lidande och etiska dilemman.

Samtidigt framhåller anhängare av metoden att den kan vara ett mer tillförlitligt alternativ till dödlig injektion, vars tillförlitlighet ifrågasatts på senare år. Diskussionen om avrättningsmetoder och dödsstraffets roll i det amerikanska rättssystemet fortsätter att vara högst aktuell och polariserande.