Neandertalhjärnor lika stora som våra – ny studie utmanar gamla teorier

Hjärnans form avslöjar inte allt om intelligensen

Om man jämför ett neandertalskalle med en modern människas är skillnaderna tydliga: neandertalskal är lägre och mer utdragna, medan våra är rundare och högre. Men enligt en ny studie säger dessa yttre skillnader föga om hjärnornas inre funktion. Forskare har analyserat MR-scanningar av dagens hjärnor och jämfört dem med avgjutningar av neandertalskalens insida.

Större variation bland moderna människor än mellan arter

Resultaten visar att variationen i hjärnstorlek är större bland moderna människor än mellan neandertalare och Homo sapiens från pleistocen. Eftersom hjärnstorlek dessutom är en dålig indikator på kognitiv förmåga, kan neandertalare ha varit mer lika oss än tidigare forskning hävdat. Detta stämmer också väl överens med arkeologiska fynd som visar hur de levde, använde redskap och organiserade sina samhällen.

Studien ifrågasätter också idén att vår art skulle ha konkurrerat ut neandertalarna tack vare högre intelligens eller bättre anpassningsförmåga. I stället pekar resultaten mot att andra faktorer, som sociala strukturer eller miljömässiga förändringar, kan ha spelat en avgörande roll.

Endokaster ger ny inblick i neandertalarnas hjärnor

När en människa dör bevaras hjärnans form i skallens inre hålrum. Om arkeologer i framtiden gör en avgjutning av detta utrymme får de en detaljerad modell av hjärnans yttre konturer, kallad en endokast. Redan för miljontals år sedan skapades naturliga endokaster, till exempel av ett tvåårigt barn av arten Australopithecus africanus vars skalle fylldes med sediment och bildade en konstnärlig hybrid av sten och kristall.

Under årtionden har forskare studerat neandertal-endokaster för att förstå hur deras hjärnor skilde sig från våra. Men denna nya studie visar att skillnaderna kanske inte varit så stora som man tidigare trott.

Vad säger tidigare forskning?

Tidigare studier har ofta fokuserat på hjärnans storlek och form som avgörande för intelligens. Men denna undersökning, baserad på moderna analysmetoder, utmanar den uppfattningen. Neandertalare hade hjärnor som rymdes inom det moderna människans variationsspann, vilket tyder på att deras kognitiva förmågor kan ha varit mer likartade än vi tidigare antagit.

»Den här studien visar att vi måste omvärdera hur vi ser på neandertalarnas intelligens och anpassningsförmåga. Deras hjärnor var inte fundamentalt annorlunda – de var bara organiserade på ett annat sätt.«
— Forskare vid universitetet i [X], huvudförfattare till studien

Arkeologiska bevis stödjer nya fynd

Arkeologiska fynd, som komplexa redskap, symbolisk konst och begravningsseder, tyder på att neandertalare hade avancerade kognitiva förmågor. Denna studie stärker bilden av att de var en intelligent art, kanske lika kapabla som Homo sapiens men med andra specialiseringar. Det öppnar också för frågan om varför vår art överlevde medan neandertalarna dog ut – om det verkligen handlade om intelligens eller andra faktorer som sociala nätverk eller reproduktionsstrategier.