Jeff Ross är en av de mest respekterade komikerna inom roastgenren, och Netflix har genom sitt komediutbud gett ståuppshower nytt liv. Men när streamjätten nyligen sände "The Roast of Kevin Hart" med en tre timmar lång sändningstid och en rad pinsamma inslag, väcktes frågan: Har Netflix förvandlat roastkonsten till en plågsam underhållningsform?

Det var svårt att avgöra vem som led mest – den erfarne Ross, som trots sin roll som manusförfattare och exekutiv producent tvingades arbeta med ett format som förlorat sin själ, eller publiken som fick se inslag som Pete Davidson som försökte le och Chelsea Handler som uppenbarligen längtade efter att det hela skulle ta slut. Även Netflix medgrundare Ted Sarandos syntes inte till längre än till en början. Kanske lämnade han förtvivlad salen.

Men hur kunde en genre med sådan komisk potential förvandlas till något så tråkigt på så kort tid? Netflix började satsa på roastformatet redan 2019 med serien "Historical Roasts", där Ross ledde fiktiva roastshower för historiska figurer som Abraham Lincoln och Anne Frank. Resultatet var bisarrt och långt ifrån underhållande. 2024 återvände Netflix till formatet i stor stil med roasten av Tom Brady, marknadsförd som "den största roasten genom tiderna" med hänvisning till Bradys status som legendarisk NFL-spelare.

Showen leddes av Kevin Hart och inkluderade gäster som Will Ferrell och Ben Affleck. Nikki Glaser gjorde också ett starkt intryck och banade väg för hennes senare värdskap på Golden Globe-galan 2025 och 2026. Även om showen spelades in i Kia Forum med plats för 18 000 åskådare – en skala som vanligtvis dödar komiken – fungerade den ändå tack vare att det var erfarna komiker som stod för roasten. Dessutom var Brady själv så obekväm och klumpig att det blev roligt. Det var en spektakel som fungerade, trots den outhärdliga längden.

Det påminner om klassiska roastshower som "The Dean Martin Celebrity Roast" från 1973, där dåvarande guvernören Ronald Reagan stod i centrum för en skarp och underhållande roast med legender som Jack Benny, Don Rickles och Phyllis Diller. Under 1960- och 70-talet var roastshower en högtid för komiker, och formatet nådde sin höjdpunkt med bland annat Friars Club Roasts och Dean Martins egna shower som sändes i tio år.

Men kan Netflix återuppliva denna klassiska genre eller har de redan förvandlat den till en form av underhållning som snarare skadar än hyllar konsten? En sak är säker: roastformatet har en rik historia, men dess framtid på Netflix är långt ifrån given.

Källa: The Wrap