Netflixs nya film ‘Remarkably Bright Creatures’ – en varm och charmig historia som berör utan att överdriva

Netflix har fått kritik för sin affärsmodell, men när det kommer till att välja rätt filmer att släppa under Mors dag har de de senaste två åren slagit rätt. Förra året var det ‘Nonnas’ och i år är det ‘Remarkably Bright Creatures’, en film som hyllar äldre skådespelares talang och förmåga att bära en hel film.

I centrum står Sally Field, som spelar Tova Sullivan, en ensamstående städerska på ett akvarium i en liten stad i nordvästra Stillahavsområdet. Hennes liv präglas av sorg efter att ha förlorat både sin make och sitt enda barn för många år sedan. En dag skadar hon sig när hon försöker få tillbaka den listiga bläckfisken Marcellus, som röstas av Alfred Molina, till sin bur. Samtidigt anländer den unge musikern Cameron, spelad av Lewis Pullman, till staden efter sin mors död och letar efter den far som övergav dem. När hans bil går sönder träffar han den vänliga butiksägaren Ethan, spelad av Colm Meaney, som tipsar honom att hjälpa den skadade Tova.

Till en början är Tova och Cameron motvilliga till att umgås, men snart börjar de öppna sig för varandra. Marcellus, som ser människor bättre än de ser sig själva, ser också en chans att återgälda Tova för att hon räddade hans liv när hon satte tillbaka honom i akvariet. Regissören Tom Newman skapar en varm och lugnande känsla i filmen, mycket tack vare Alfred Molinas röst och de grå, disiga tonerna som speglar stadens stämning. Filmen närmar sig en Hallmark-stil, men hantverket och den genomtänkta estetiken lyfter den över det vanliga.

En annan styrka i filmen är den starka känslan av gemenskap i staden, vilket förstärker Tovas beslut att sälja sitt hus och flytta till ett äldreboende. Hon känner sig alltmer ensam efter makens bortgång, och stadens invånare spelar en viktig roll för att visa henne att hon inte är ensam. Men den verkliga höjdpunkten är Sally Fields insats. Hon levererar ännu en imponerande prestation och visar upp sin förmåga att gestalta både smärta och humor på ett naturligt sätt. Det är samma kloka val som regissören Stephen Chbosky gjorde i ‘Nonnas’, där han också satsade på erfarna skådespelerskor som Lorraine Bracco, Talia Shire, Brenda Vaccaro och Susan Sarandon.

I en bransch som ofta premierar ungdomlig talang, särskilt bland kvinnliga skådespelare, är det lätt att glömma bort den tyngd och erfarenhet som äldre skådespelare kan bidra med. Field behöver aldrig anstränga sig för att visa Tovas smärta, utan låter karaktärens sårbarheter och humor lysa igenom på ett sätt som känns både äkta och engagerande.