Demokraterna i USA har under lång tid undvikit att lyfta klimatfrågan i sin valkampanj, trots att en majoritet av väljarna anser att klimatförändringarna är ett allvarligt problem. I stället prioriteras frågor som ekonomi, bostadspriser och energikostnader. Denna strategi har fått stöd från flera opinionsundersökningar, inklusive en nyligen publicerad rapport från centristiska tankesmedjan Searchlight Institute.

Rapporten varnar för att klimatbudskapet riskerar att förlora väljare, eftersom många väljare i avgörande delstater anser att klimatfrågan är viktig men inte avgörande för deras röst. Arizonas senator Ruben Gallego har uttryckt liknande åsikter och menar att klimatfrågan är för laddad för att vara effektiv i valkampanjer.

"Om vårt mål är att minska vårt koldioxidavtryck och bromsa klimatförändringarna, måste vi vinna valet. Att fokusera på ord istället för konkreta resultat är en snabb väg till förlust."

Men vad innebär egentligen klimatfrågan i amerikansk politik? Begreppet har blivit en samlingspunkt för allt från skatteincitament för solpaneler till Green New Deal, katastrofhjälp och regleringar av bränsleeffektivitet. Det är en bred och splittrad fråga som omfattar både problemen och lösningarna kring klimatförändringarna.

Under senare år har demokraternas klimatbudskap ofta handlat om löften om grön teknik och jobbskapande, snarare än direkta klimatåtgärder. Detta var tydligt under presidentvalet 2020, då flera kandidater föreslog ambitiösa klimatplaner med fokus på innovation och ekonomisk tillväxt. Även Joe Bidens American Jobs Plan innehöll stora satsningar på grön energi, men resulterade slutligen i den mer begränsade Inflation Reduction Act – delvis på grund av motstånd från senator Joe Manchin.

Historiskt sett har demokraternas klimatstrategi varit svår att genomföra. År 2018, när partiet återfick kontrollen över representanthuset, försökte många ledamöter införa en koldioxidskatt för att minska utsläppen från stora förorenare. Dessa försök misslyckades dock till stor del på grund av motstånd från intressegrupper som Koch Brothers, som aktivt arbetade för att göra klimatfrågan till en partifråga och straffa de som vågade prata om den.

Under det senaste decenniet har demokraterna därför valt att undvika direkta klimatförslag i kongressen. När progressiva grupper och nyvalda ledamöter föreslog en Green New Deal, valde många demokrater att distansera sig från den radikala retoriken. I stället har partiet fokuserat på mer konkreta och mindre kontroversiella åtgärder, som att främja förnybar energi och energieffektivitet.

Frågan kvarstår dock: Hur kan demokraterna kommunicera klimatåtgärder på ett sätt som både engagerar väljare och undviker att framstå som alltför radikala? En möjlighet är att koppla klimatfrågan till andra prioriterade frågor, som jobbskapande, ekonomisk tillväxt och hälsa. Genom att visa hur klimatåtgärder kan gynna den breda befolkningen – snarare än att framstå som en fråga för en liten grupp aktivister – kan partiet nå ut till fler väljare.