Varför är oljepriset inte högre trots krisen i Hormuzsundet?

Den 13 maj blockeras Hormuzsundet fortfarande, men oljepriset ligger på omkring 107 dollar fatet enligt Brent-krudeindexet. Trots att mer än 10 miljoner fat olja per dag – motsvarande 10 procent av den globala tillgången – har försvunnit från marknaden, har priset inte stigit till de nivåer som noterades efter Rysslands invasion av Ukraina 2022, trots att det är högre än i februari i år.

Varför reagerar inte oljemarknaden som förväntat på denna kraftiga underskott? Det är den fråga som Robinson Meyer, grundande chefredaktör för Heatmap News, ställde till Jason Bordoff, grundare av Columbia Universitys Center for Global Energy Policy och tidigare rådgivare till president Barack Obama. Deras samtal belyser inte bara den pågående energikrisen utan också framtidens energipolitik och klimatåtgärder i USA.

En marknad som inte följer de vanliga reglerna

Trots den uppenbara bristen på fysisk olja har priset inte skjutit i höjden som många förutspått. Bordoff förklarar att marknaden påverkas av flera faktorer:

• Lagren: Världen har fortfarande tillräckligt med lagrade oljereserver för att mildra effekterna av avbrott i tillförseln.
• Alternativa leverantörer: Länder som Saudiarabien och USA har kunnat öka sin produktion för att kompensera för bortfallet.
• Osäkerhet och spekulation: Marknaden är osäker på hur länge krisen kommer att vara och priserna hålls därför tillbaka av försiktighet.

– Det handlar inte bara om fysisk tillgång, utan också om förväntningar och riskbedömningar, säger Bordoff.

Hormuzsundets roll i den globala energisäkerheten

Hormuzsundet är en av världens mest kritiska transportvägar för olja. En blockad eller störning här kan snabbt påverka den globala energiförsörjningen. Bordoff påpekar att trots den aktuella krisen har marknaden hittills klarat sig relativt bra tack vare:

• Ökad produktion från OPEC-länder.
• Större lager av strategiska oljereserver.
• Minskad efterfrågan i vissa regioner på grund av ekonomisk osäkerhet.

– Men risken för en större störning kvarstår, och om situationen förvärras kan priserna ändå skjuta i höjden, varnar han.

Framtidens energipolitik och klimatutmaningar

Samtalet mellan Meyer och Bordoff breddar sig till att omfatta USA:s energipolitik och klimatåtgärder. Bordoff, som tidigare arbetat i Vita huset under Obama-administrationen, delar med sig av insikter om hur energifrågorna har utvecklats under de senaste åren:

– Det finns en växande konsensus om att energifrågorna måste balanseras mellan tillgänglighet, pris och miljöpåverkan. Klimatkrisen och energisäkerheten går inte längre att separera, säger Bordoff.

Han pekar också på att USA:s roll som energiproducent har förändrats dramatiskt under de senaste tio åren, från importberoende till en av världens största olje- och gasproducenter. Denna förändring har gett landet större handlingsfrihet i internationella energifrågor.

Vad kan vi förvänta oss framöver?

Experterna är överens om att den nuvarande situationen i Hormuzsundet är en påminnelse om sårbarheten i den globala energiförsörjningen. Bordoff understryker att:

• En långvarig blockad eller större störning skulle kunna leda till kraftigt stigande priser.
• USA och andra stora ekonomier måste fortsätta att investera i alternativa energikällor för att minska beroendet av instabila regioner.
• Klimatpolitik och energisäkerhet måste integreras för att skapa en hållbar framtid.

– Det handlar inte bara om att undvika kriser, utan också om att bygga ett system som klarar av framtidens utmaningar, säger Bordoff.