Om du eller någon du känner befinner sig i en psykisk kris, kontakta 988 Suicide & Crisis Lifeline genom att ringa eller skicka ett SMS till 988.

Vince Lahey från Carefree, Arizona, har hittat en oväntad terapeut: AI-chattar. Från etablerade tech-företags produkter till mer oseriösa appar, har han funnit en partner att dela sina hemligheter med – en som varken dömer eller kritiserar. Ibland kan chattarna till och med ge hård feedback eller leda till konflikter, men det hindrar honom inte. ”Jag känner mig mer benägen att öppna mig”, säger han. ”Jag bryr mig inte om deras uppfattning om mig.”

Lahey är inte ensam. Efterfrågan på psykisk vård har ökat kraftigt. En studie visar att antalet självrapporterade dåliga psykiska hälsodagar har stigit med 25% sedan 1990-talet. Enligt CDC nådde självmordsfrekvensen 2022 samma höga nivå som 2018 – den högsta på nästan 80 år.

Många patienter lockas av icke-mänskliga terapeuter, drivna av artificiell intelligens, framför traditionell terapi med dess pratbubbla och stränga inställning. På sociala medier fylls flödena av efterfrågan på terapeuter som inte är på jobbet, inte dömer och framför allt är billigare.

Behovet av terapi överskuggar tillgången

Trots det stora behovet får många ingen hjälp alls. Tom Insel, tidigare chef för National Institute of Mental Health, pekar på sin tidigare myndighets forskning: av de som faktiskt får vård får 40% minimalt acceptabel behandling. ”Kvaliteten på den vård som erbjuds idag är verkligen usel”, säger han. ”Vi lever i en värld där status quo är direkt undermålig.”

Insel berättar att ingenjörer från OpenAI under hösten förra året uppskattade att 5–10% av företagets dåvarande 800 miljoner användare använde ChatGPT för psykisk hälsostöd. En undersökning från KFF visar att AI-chattar är ännu mer populära bland unga vuxna: 3 av 10 personer i åldern 18–29 har använt AI för psykisk eller emotionell rådgivning det senaste året. Bland obförsäkrade var sannolikheten att använda AI-verktyg nästan dubbelt så hög. Nästan 60% av de vuxna som använt en chatt för psykisk hälsa följde sedan inte upp med en mänsklig terapeut.

AI-terapiapparna växer – men med varningar

En ny bransch av appar erbjuder AI-terapeuter med mänskliga, ofta orealistiskt attraktiva avatarer som stöd för personer med ångest, depression och andra tillstånd. En granskning av KFF Health News identifierade 45 sådana appar i Apples App Store i mars. Även om många tar höga priser – en app listade en årsavgift på 690 dollar – är de ändå billigare än traditionell samtalsterapi, som kan kosta hundratals dollar i timmen utan försäkring.

På App Store används ofta termen ”terapi” som marknadsföring, men i småtryck framgår att apparna inte kan ställa diagnoser eller behandla sjukdomar. En av apparna, OhSofia! AI Therapy Chat, hade redan i december hundratusentals nedladdningar, enligt grundaren Anton Ilin. ”Människor söker terapi”, säger han. ”Oavsett om det är en människa eller en maskin.”

Fördelar och risker med AI-terapi

  • Tillgänglighet: AI finns alltid tillgänglig, till skillnad från mänskliga terapeuter med begränsade tider.
  • Kostnad: Billigare än traditionell terapi, även för obförsäkrade.
  • Anonymitet: Många känner sig mer bekväma att öppna sig för en maskin än en människa.
  • Risker: Brist på mänsklig empati, risk för felaktiga råd och ingen professionell uppföljning.

Experter varnar för att AI-terapi inte bör ersätta mänsklig vård helt, men kan vara ett viktigt komplement för dem som annars inte får någon hjälp alls.