Antalet högsta betyg på universitet har ökat kraftigt sedan AI-verktyg som ChatGPT blev tillgängliga för allmänheten 2022. En ny studie från UC Berkeley visar att betygsinflationen är särskilt märkbar i ämnen där AI kan användas effektivt, såsom skriftliga uppgifter och programmering.
En oroande trend har uppstått bland lärosätena. Tidigare fanns redan en oro för att allt fler studenter får höga betyg, men nu växer farhågorna kring att examinerade studenter snarare är AI-profilerade än faktiskt kunniga inom sina ämnesområden. Igor Chirikov, professor vid UC Berkeley och huvudförfattare till studien, konstaterar att betygsinflationen inte är marginell.
"Vi ser studenter som tidigare hade C som nu plötsligt får A", säger Chirikov till Axios och hänvisar till data från en undersökning av betygsutvecklingen mellan 2018 och 2025 vid ett forskningsuniversitet i Texas.
AI:s inverkan på betyg
Studien visar att antalet "utmärkta" betyg (A) har ökat med 30 % i kurser där AI kan vara till nytta. Exempel på sådana kurser är engelska och datavetenskap. Däremot har betygen i praktiska ämnen som skulptur och laborationsbaserade kurser förblivit oförändrade.
Chirikov betonar att det universitet som undersökts inte är unikt. "Jag vill inte peka ut ett specifikt lärosäte eftersom detta är ett problem som genomsyrar hela högre utbildningssektorn", säger han. Universitetet valdes ut eftersom dess betygsstatistik är offentligt tillgänglig.
Orsaker till betygsinflationen
Enligt Chirikov har utmärkta betyg ökat sedan början av 2000-talet, men ökningen har accelererat sedan AI-verktygens intåg. Kurser som lägger större vikt vid hemuppgifter än vid salstentor tenderar att drabbas hårdare av betygsinflation. Detta tyder på att oövervakade uppgifter får ett AI-stöd som gynnar studenterna.
En ytterligare faktor är att lärare ibland har incitament att vara mer generösa i sin bedömning. Studenternas utvärderingar av lärarnas arbete kan påverka deras chanser till befordran, vilket kan leda till mer tillåtande betygssättning.
Utmaningar och lösningar
Chirikov understryker att det inte finns någon enkel lösning för att stoppa AI:s inverkan på betyg. Dessutom är betygsinflation inte ett nytt fenomen – studenter har tidigare kunnat välja lättare kurser för att få högre betyg och därmed en bättre meritlista. "AI förvärrar bara redan existerande trender", säger han.
Lärare har redan börjat anpassa sig för att motverka AI-fusk. Vissa kräver nu handskrivna eller muntliga examinationer för att säkerställa att studenterna verkligen har förstått materialet. Chirikov menar dock att lärosätena måste bli mer kreativa och utveckla uppgifter som integrerar AI på ett sätt som kräver korrekt dokumentation från studenterna.
"Det är ingen enkel process, men vi måste satsa mer på det än vi gör idag", säger han.
"Vi behöver vara kreativa och tänka på uppgifter som integrerar AI, men där studenterna ändå måste dokumentera sitt arbete korrekt. Det är ingen enkel process, men vi måste satsa mer på det än vi gör idag."
Konsekvenser för framtiden
AI:s intåg på lärosätena har även påverkat arbetsmarknaden. Arbetsgivare börjar ifrågasätta huruvida höga betyg verkligen avspeglar studenternas kunskaper. Vissa företag har börjat återinföra traditionella examinationsformer som "blue books" för att säkerställa att studenterna verkligen kan sina ämnen.