Demokraterna vinner avgörande seger i Trumps valkretsstrid

Under sommaren 2021 inledde Donald Trump en offensiv för att pressa republikanskstyrda delstater att omritsa sina kongressvalkretsar mitt under mandatperioden. Målet var tydligt: vinna minst ett dussin nya mandat för att motverka den förväntade demokratiska framgången och säkra kontrollen över representanthuset i mellanårsvalet 2022.

Trump lyckades tidigt i delstater som Texas, Missouri och North Carolina. Men den gerrymanderingskampanj som han startade har inte gett de överväldigande framgångar som Vita huset hoppats på. I stället har demokraterna slagit tillbaka på ett sätt som förvånat många.

I tisdags godkände väljarna i Virginia en ny valkretskarta som kan ge demokraterna upp till fyra nya mandat. Beslutet innebär att partierna nu står i princip jämlikt i de delstater som omritat sina valkretsar sedan sommaren 2021. Den nya kartan i Virginia gör dessutom att republikanerna riskerar att förlora kontrollen över representanthuset i november, särskilt med tanke på Trumps sjunkande popularitet och analyser från Cook Political Report som pekar på att republikanerna måste vinna tre av fyra osäkra valkretsar för att behålla makten. Demokratiska kandidater ses därför som starka favoriter.

Detta är långt ifrån den utveckling Trump och hans allierade hade förväntat sig. Efter de tidiga framgångarna i Texas, Missouri och North Carolina drabbades de av motgångar när republikanska ledare i Indiana vägrade omrita sina valkretsar. Även i Kansas och Nebraska backade de tillbaka. I Ohio antogs en kompromisskarta som visserligen gynnar republikanerna, men som hade kunnat bli betydligt mer fördelaktig för demokraterna. I Utah ogiltigförklarade domstolar den tidigare valkretskartan, vilket sannolikt kommer att leda till att demokraterna vinner ett mandat till. Dessutom kan väljarna i Missouri i november stoppa den nya gerrymanderingskartan, vilket ytterligare gynnar demokratiska kandidater.

Samtidigt genomförde demokraterna i Kalifornien en överraskande åtgärd för att motverka gerrymanderingsförsöken i Texas. Genom en folkomröstning omritades delstatens valkretsar för att minska effekterna av republikanernas strategi. Nu har Virginia-förebilden följts, trots att processen där var betydligt mer komplicerad.

Demokraterna i Virginia var tvungna att återta kontrollen över delstatsförsamlingen och guvernörsposten i november 2021 för att kunna påbörja omritningen. Därefter gällde det att övertyga väljarna i en delstat som är betydligt mindre demokratisk än Kalifornien att godkänna en grundlagsändring som tillåter just den typ av partisk gerrymandering som väljarna sex år tidigare hade försökt begränsa. Då hade de godkänt en annan grundlagsändring som gav en bipartisan kommission i uppdrag att rita upp kongressvalkretsarna.

Slutsatsen är att väljarna ogillar gerrymandering, men att de nu tycks hata Trump ännu mer.

Ändå är gerrymanderingskampen långt ifrån över. Florida planerar att sammankalla en extra session nästa vecka för att omrita sina kongressvalkretsar, vilket kan ge republikanerna mellan två och fem nya mandat. Högsta domstolen kan dessutom när som helst fatta ett beslut som ogiltigförklarar en central del av Voting Rights Act, vilket skulle kunna gynna republikanerna i ett antal valkretsar. Om beslutet kommer för sent kommer dock de flesta sydstater inte hinna omrita sina valkretsar innan valet i november.