FN:s urfolksforum möter krig, AI och klimatkris – vad står på spel?

Krig, klimat och AI: Urfolksforum i FN:s skugga

Hundratals delegater från urfolk världen över anländer denna vecka till FN:s högkvarter i New York för att delta i FN:s permanenta forum för urfolksfrågor. Mötet, som är världens största samling av urfolksrepresentanter, äger rum mot en alltmer fientlig global bakgrund.

Bland de största utmaningarna står krig, artificiell intelligens och klimatförändringar i centrum. Temat för årets forum är hälsa och överlevnad i konfliktens spår: "Säkerställa urfolks hälsa, inklusive i krigets kontext". Experter varnar för att urfolks hälsa är direkt kopplad till deras miljö, land och självbestämmande – frågor som sällan får tillräckligt utrymme i traditionella hälsodiskussioner.

Klimat och grön omställning hotar urfolks rättigheter

Samtidigt som världen skiftar mot grön energi ökar exploateringen av kritiska mineraler på urfolks marker. Upp till 90 % av de mineraler som krävs för batterier och solpaneler finns på urfolks territorier, enligt rapporter. Denna utveckling driver på miljöförstöring och kränkningar av urfolks rättigheter, trots löften om hållbar omställning.

Advokater och urfolksledare kräver att klimatinvesteringar ska kanaliseras direkt till urfolksgemenskaper, snarare än via statliga eller utländska mellanhänder. "Pengarna når aldrig fram till de som verkligen behöver dem", säger en talesperson för Cultural Survival, en organisation som arbetar för urfolks rättigheter.

Visumkris och säkerhetshot försvårar deltagande

Innan de överhuvudtaget kan delta i de diplomatiska samtalen står många delegater inför ytterligare hinder: visumrestriktioner från USA. Mariana Kiimi Ortiz Flores, som tillhör Na Ñuu Savi-folket i Mexiko och arbetar som advokatassistent på Cultural Survival, berättar om svårigheterna:

"Det blir allt svårare att komma in i USA, inte bara på grund av visumproblemen. Människor från Global South, särskilt urfolk med mörkare hudfärg och vissa fysiska kännetecken, känner sig hotade på grund av det ökande hatet och osäkerheten riktat mot latinamerikaner och urfolk."

Förra året förberedde Flores organisation representanter från Afrika för att delta i forumet, men deras ansökningar avslogs. I år nekades även en medarbetare från Sydamerika visum. "Forumet är till för urfolk, men vi känner att makten alltmer ligger hos staterna", säger Flores.

Hon beskriver hur exploateringen av urfolks marker inte bara skadar miljön, utan också urfolkens fysiska och mentala hälsa. "Kampen för att försvara sin mark mot exploaterande industrier påverkar dem andligt och emotionellt."

Rapport belyser urfolks hälsa i konfliktens spår

En nyckelrapport av Geoffrey Roth, ättling till Standing Rock Sioux och tidigare vice ordförande för det permanenta forumet, lyfter fram de omfattande konsekvenserna av krig och miljöförstöring för urfolks hälsa. Roth betonar att hälsa för urfolk inte kan isoleras till kliniska diskussioner – den är beroende av land, självbestämmande och ekologisk balans.

Roths arbete visar hur krig och militarisering leder till ytterligare fördrivning av urfolk från sina marker, vilket i sin tur förvärrar hälsokrisen. "Vi kan inte prata om hälsa utan att prata om rättvisa och miljö", säger Roth.

Vad krävs för förändring?

Experter och urfolksledare efterlyser flera åtgärder för att stärka urfolks rättigheter och hälsa:

• Direkt tillgång till klimatfinansiering: Pengar ska gå direkt till urfolksgemenskaper, inte via stater eller externa aktörer.
• Avskaffande av visumrestriktioner: Särskilt för urfolk från Global South som vill delta i internationella forum.
• Skydd för urfolks marker: Stoppa exploatering av kritiska mineraler utan samtycke från berörda samhällen.
• Rätt till självbestämmande: Urfolk ska ha full kontroll över sina marker och resurser.

FN:s urfolksforum är en avgörande mötesplats för att lyfta dessa frågor. Men för att verklig förändring ska ske krävs det att stater och internationella aktörer lyssnar – och agerar.