Renee Costanzo vred med båda händerna på den rostiga vinschen och såg hur växthusets tak långsamt öppnades i sektioner. En vårvind svepte över 12 000 plantor i plastbackar i Kilbourn Parks växthus. Costanzo, som är den enda heltidsanställda på Chicagos parkdistrikts norra växthus, leder ett omfattande arbete för att odla över 15 000 växter inför den årliga plantsläppet.

Den populära försäljningen, som ägde rum tidigare i månaden, lockade tidigare omkring 1 100 besökare varje år. I år slog den alla rekord – över 2 300 köpare stod i kö för att köpa plantor till fyra dollar styck. ”Vi börjar odla dessa ettåriga växter redan i slutet av februari”, säger Costanzo och pekar på rader av populära arter som zinnior, ringblommor och pelargoner, som blommar hela sommaren innan de vissnar bort på hösten. ”Vi har vårdat om dem i månader och vill bara se till att de hamnar i lyckliga hem.”

Under decennier har trädgårdsintresserade i Chicago köpt tomater, gurkor och ettåriga växter – den klassiska starten för många hemmaodlare. Men i år har Kilbourn Park svarat på en ny efterfrågan: nästan var femte planta som såldes var en inhemsk art, anpassad till det lokala klimatet och vilda djur, och dessutom lättskött. ”De senaste fem åren har folk efterfrågat fler inhemska växter, så vi har ökat vår produktion”, säger Costanzo, som redan i november testade 30 olika inhemska arter inför årets försäljning.

Under lång tid betraktades inhemska växter som ogräs, men deras värde har ökat markant på senare år. Även andra plantsläpp runt om i Chicago och USA har börjat inkludera fler inhemska arter – något som förvånar till och med erfarna trädgårdsmästare som minns en tid då de knappt gick att få bort. ”Jag har följt denna utveckling i 44 år, från nästan noll till nu”, säger Neil Diboll, vd för Prairie Nursery, ett växthus i Wisconsin som specialiserat sig på inhemska växter. ”Det här är ingen fluga. Det är en stadig, långsiktig ökning.”

Förra året ökade Prairie Nursery sin försäljning av inhemska växter med sju procent. I år skickar de ut omkring 500 000 plantor och ännu fler frön. När Diboll startade företaget 1982 var verksamheten liten – omsättningen låg på drygt 13 000 dollar. Idag säger han: ”Man kan lägga till några nollor där.”

Den nya efterfrågan drivs bland annat av oro för den dramatiska minskningen av insekter och klimatförändringarnas extrema väder, som värmeböljor, torka och översvämningar. Till exempel är monarksommarfjärilens larver beroende av inhemsk mjölkört som föda. Men när markanvändningen förändras och livsmiljöer försvinner, blir dessa växter allt viktigare för att stödja den biologiska mångfalden.

Källa: Grist