Försvarsministern undvek frågor om civila dödsoffer
Under ett uppmärksammat förhör i Senatens försvarsutskott på torsdagen stod försvarsminister Pete Hegseth inför hårda frågor från senator Kirsten Gillibrand. Hon ifrågasatte varför han hade skurit ner en kritisk Pentagon-organisation med 90 procent – en avdelning som är avgörande för att undvika att civila drabbas i krig.
Gillibrand lyfte fram de förödande konsekvenserna av kriget mot Iran, där tusentals civila har dödats. Hon frågade upprepade gånger varför avdelningen, som ska hjälpa militären att undvika civila mål, hade reducerats så drastiskt. Hegseth kunde dock inte ge något svar.
Ingen förklaring till minskningen
I stället för att besvara frågorna valde Hegseth att upprepa en vag princip om USA:s engagemang för att skydda civila liv. Han påstod att inga militärer eller länder arbetar hårdare för att skydda civila än den amerikanska armén.
"Ingen militär, inget land arbetar hårdare på alla nivåer för att skydda civila liv än den amerikanska armén. Det är ett järnklart åtagande som vi gör, oavsett vilka system vi använder."
Gillibrand ställde då den avgörande frågan: "Varför minskade du då avdelningen med 90 procent?" Innan hon hann få svar avbröts hon av senator Roger Wicker, ordförande för utskottet.
Krigets förödande konsekvenser
Enligt en analys från Human Rights Activists News Agency har kriget i Iran krävt minst 1 701 civila liv. I Libanon har israeliska attacker dödat över 2 496 människor, enligt landets hälsoministerium. Dessutom har 13 amerikanska soldater dödats i regionen.
Kriget har också lett till en global energikris genom blockaden av Hormuzsundet, en kritisk handelsväg för oljeexport från Mellanöstern. I USA har stigande transportkostnader påverkat priserna på nästan alla varor. För närvarande ligger genomsnittspriset för en gallon bensin på över 4,30 dollar, enligt AAA. I delar av Kalifornien, som San Francisco, Napa och San Jose, kostar bensinen minst sex dollar per gallon.
Politisk oro inför valet
Den impopulära krigspolitiken väcker oro inom det republikanska partiet och Vita huset. Rädslan är att kriget kan skada konservativas chanser att behålla majoriteten i Kongressen i november.