Journalisters och juristers etik: Vem granskar rättsväsendets väktare?

En gråzon mellan journalistik och juridik

När Adam Liptak, medlem av New York Bar, publicerade läckta dokument från Högsta domstolen (SCOTUS), väcktes frågor om var gränsen går mellan journalistik och juridisk etik. Steve Sachs, författare till artikeln, menar att Liptak kan ha brutit mot yrkesregler genom att sprida informationen.

Advokater som journalister: En svår balansgång

För advokater som också är journalister uppstår en komplex situation. En lösning är att avgå från advokatkåren, men många väljer att behålla sin licens av professionella skäl. Joan Biskupic, som varit inaktiv medlem i D.C. advokatsamfund sedan 1997, har byggt sin karriär på att publicera läckta SCOTUS-dokument. Hon och andra kan ha funnit sätt att förena sina åtaganden gentemot både journalistiken och domstolen – men det borde förklaras tydligare.

Anonyma uttalanden från domare: En etisk risk

Ett annat problem är rapporteringen om anonyma uttalanden från domare. Många av dessa citat riskerar att skada förtroendet för rättsväsendet. Om domare väljer att vara anonyma, kan det bero på rädsla för konsekvenser. Journalister som inte är advokater har inget att frukta från statliga advokatsamfund, men de bör vara medvetna om att deras rapportering kan uppmuntra domare att bryta mot sina egna juridiska skyldigheter.

Vem granskar media?

Medan mycket uppmärksamhet riktas mot etiken inom Högsta domstolen, glöms ofta medias eget ansvar bort. Journalister ställer gärna frågor men undviker sällan att besvara dem själva. Vem granskar väktarna? frågar Sachs retoriskt. Den frågan kvarstår obesvarad.

Uppdatering: Adam Liptak antogs till Högsta domstolens advokatsamfund den 15 juni 1992.