Kan MAGA överleva den stora evangelikala splittringen?

Trump utmanar kristna ledare – och sin egen väljargrupp

Donald Trump har genom historien förknippats med många fiender: migranter, handel, Venezuela, Iran och till och med religion. Hans senaste offensiv riktades mot påven Leo XIV, som han kallade "svag på brott" och en "mycket liberal person" som tillmötesgår den radikala vänstern. Trump anklagade även påven för att vilja att Iran skaffar kärnvapen.

Trumps verbala attack mot den katolska kyrkan följdes av en rad inlägg som chockade inte bara katoliker, utan kristna i allmänhet. Bland dessa fanns ett profant inlägg på påskmorgonen om Irans ledarskap, ett hot om att utföra folkmord mot det iranska folket dagen efter, och – kanske mest provocerande av allt – en AI-genererad bild av sig själv som en Kristusliknande gestalt som utför ett mirakel.

Vicepresident JD Vance försökte försvara Trumps utfall mot påven genom att påpeka hur pontifex borde tala om moraliska och andliga frågor. Vance höll sitt tal vid en evenemang anordnat av Turning Point USA, en högerinriktad ungdomsorganisation med starka kopplingar till MAGA-rörelsen. Evenemanget hölls i en evangelikal megakyrka, vilket ytterligare underströk den religiösa dimensionen av Vances uttalanden.

Den evangelikala basen börjar spricka

Denna eskalering i konflikten med religiösa grupper sker samtidigt som en långsam, men påtaglig, förändring sker inom den konservativa kristna väljargruppen – en grupp som tidigare varit en enad front bakom Trump. Som forskare inom evangelikal kristendom analyserar jag varför MAGA-rörelsens religiösa stöd riskerar att urholkas, vilket kan förneka Trump, hans anhängare och framtida MAGA-ledare den tidigare så pålitliga rösten från den kristna högern.

Evangelikaler har tidigare varit enade i sitt stöd för Trump, men nu splittras de i teologiska frågor. Ingen av de två huvudgrupperna är nöjda med Trumps respektlösa beteende. I juni 2020 höll Trump upp en bibel utanför kyrkan St. John’s Episcopal i Washington, DC, en händelse som symboliserade den pågående spänningen mellan politisk makt och religiös tro.

Teologiska motsättningar inom evangelikalismen

För att förstå hur vi hamnat här måste vi granska de teologiska skillnaderna inom amerikansk evangelikalism. Trots komplexiteten inom olika samfund kan amerikanska evangelikaler delas in i två huvudgrupper: reformerta (kalvinister) och arminianer. Dessa grupperingar härstammar från 1500-talets europeiska reformation och har gett upphov till två skilda synsätt på frälsning.

Kalvinisterna, uppkallade efter den franske teologen Jean Calvin, menar att Gud på förhand har bestämt vem som ska räddas och vem som ska fördömas – ingen människa kan ändra på detta. Arminianerna, uppkallade efter den nederländske teologen Jacobus Arminius, hävdar däremot att alla människor har en möjlighet att välja frälsning och kan antingen omfamna eller avvisa den.

Under de senaste 50 åren – och kanske ännu längre – har arminianerna dominerat amerikansk evangelikalism. De har drivit de största församlingarna, byggt upp omfattande organisationer och format den teologiska inriktningen inom många evangelikala samfund. Men nu utmanas denna dominans av kalvinisternas växande inflytande, vilket skapar en djupare splittring inom rörelsen.

Trumps agerande riskerar att fördjupa klyftan

Trumps bristande respekt för religiösa institutioner och ledare, tillsammans med hans polariserande retorik, har skapat en växande missnöjesvåg bland evangelikaler. Många upplever att hans agerande underminerar den moraliska och andliga auktoritet som kristna ledare traditionellt har haft.

Denna utveckling kan få långtgående konsekvenser för MAGA-rörelsen. Den tidigare så enade evangelikala väljargruppen börjar nu ifrågasätta sitt stöd för Trump och hans anhängare. Om splittringen fortsätter kan det leda till att den religiösa högerns stöd för MAGA-rörelsen minskar, vilket i sin tur kan påverka framtida valresultat och politisk makt.

"Evangelikaler har traditionellt varit en hörnsten i den konservativa politiken, men Trumps agerande riskerar att förändra detta. Om de inte längre känner sig representerade av honom, kan det leda till en fundamental förändring av den politiska landskapet."