Putins propagandister i desperat läge efter kritiska röster från kändisar

Rysslands president Vladimir Putin står inför en alltmer utmanande tid. Hans krig i Ukraina pågår nu i femte året, och trots att ekonomin har omställts till krigsmaskin har stödet bland befolkningen minskat. Enligt officiella opinionsmätningar, genomförda av den ryska statens egna undersökningsinstitut, har Putins förtroendebarometer sjunkit till 72 procent – en siffra många västliga ledare bara kan drömma om. Men siffran är ändå en minskning med nästan sju procentenheter på bara två månader.

Politikexperten i exil, Abbas Galyamov, påpekar dock att under ett nästan totalitärt system som Ryssland reflekterar sådana opinionsmätningar främst rädslan bland befolkningen snarare än verkligt stöd. När man mäter förtroende genom att fråga vilka politiker man litar på, sjunker Putins siffror till endast 29 procent – en minskning från 35 procent vid årsskiftet.

En annan avgörande skillnad mellan Putin och exempelvis Donald Trump är det kommande valet till statsduman i september. Till skillnad från i demokratier är det osannolikt att valet utgör något hot mot Putin. Under sina 26 år vid makten har det ryska politiska systemet perfektionerat konsten att manipulera valresultat och utesluta oönskade kandidater. Endast en exceptionell våg av folkligt missnöje skulle kunna bryta igenom den här kontrollen.

Ändå börjar varningsklockorna ringa. Under ett nyligen genomfört TV-sänt möte med höga tjänstemän uttryckte en upprörd Putin oro över att makroekonomiska indikatorer ligger under förväntningar. Trots fortsatt militärfinansiering växte Rysslands BNP endast med 1 procent under 2025, och i januari och februari i år minskade ekonomin med nästan 2 procent. Budgetunderskottet växer och oljeintäkterna faller, trots höga oljepriser orsakade av kriget i Iran. Ukraina har nämligen lyckats slå ut eller åtminstone tillfälligt förlama stora delar av Rysslands oljedepåer och raffinaderier.

Dessa attacker bidrar också till en ökad känsla av instabilitet. Även officiell rysk media har rapporterat om de omfattande bränderna efter två vågor av drönarattacker mot den södra hamnstaden Tuapse, en viktig transportknutpunkt och populärt semesterparadis. En viral video visar en gråtande rysk kvinna som säger att hon bara ville leva vid havet med sitt barn, men att ”havet är förstört” på grund av oljeutsläpp och att ”dessa drönare flyger omkring och slår sönder allt”.

Samtidigt intensifierar den ryska staten sin krigföring på internet – ett område som tidigare varit en framgångssaga tack vare digitaliseringens snabba utveckling, särskilt sedan covid-19-pandemin. Men nu begränsas yttrandefriheten och informationsflödet alltmer. Sociala medier och oberoende nyhetskällor utsätts för censur och blockeringar, samtidigt som regimen försöker kontrollera den digitala sfären för att förhindra spridning av kritiska röster.

Putins propagandister står inför en svår utmaning. Kritiken från kändisar och tidigare lojala anhängare växer, och regimen försöker desperat svara med motpropaganda och förnekelse. Men med en alltmer instabil ekonomi, ökande missnöje och internationella påtryckningar blir det svårare att upprätthålla kontrollen.