Trädens hälsoeffekter gynnar inte alla – ny studie visar skillnader

En ny studie från Michigan State University visar att de biologiska fördelarna med att vistas i naturen inte är lika för alla befolkningsgrupper. Även om träd och grönområden ofta förknippas med lägre stress och ökad livslängd, gynnas inte alla lika mycket av dem.

Trädens hälsoeffekter varierar kraftigt

Enligt forskarna bakom studien, publicerad i Lancet Regional Health–Americas, är den rådande uppfattningen bland stadsplanerare och hälsoexperter att plantering av träd automatiskt leder till bättre folkhälsa. Men resultaten visar att verkligheten är mer komplex.

Amber Pearson, professor i folkhälsa vid Michigan State University, förklarar:

"Den allmänna uppfattningen har varit att om vi planterar fler träd, kommer alla att må bättre. Vår studie visar dock att fördelarna med träd inte fördelas jämnt."

Studien analyserade 40 000 vuxna

Forskarna undersökte sambandet mellan trädtäckning i bostadsområden och allostatisk belastning – den samlade fysiska påfrestningen på kroppen orsakad av kronisk stress. Studien baserades på data från CDC (Centers for Disease Control and Prevention) för 40 307 vuxna, som matchades med satellitbilder över trädtäckning i samtliga amerikanska census-block.

Resultaten visade att högre trädtäckning generellt kopplades till lägre allostatisk belastning. Men för de mest utsatta grupperna fanns det ingen sådan koppling.

Vem gynnas av trädens hälsoeffekter?

Studien fann att:

• Personer med högre inkomst och utbildningsnivå samt de som är sysselsatta upplevde positiva hälsoeffekter av träd.
• Ingen motsvarande effekt sågs hos mindre gynnade grupper.
• Resultaten var liknande för icke-spansktalande vita och spansktalande grupper, men inte för icke-spansktalande svarta.

Endast 24 % av de icke-spansktalande svarta deltagarna bodde i områden med hög trädtäckning, och de visade ingen minskning av allostatisk belastning jämfört med vita och spansktalande grupper.

Andra stressfaktorer kan överväga trädens positiva effekter

Pearson menar att för vissa minoritetsgrupper kan andra miljö- eller sociala stressfaktorer, såsom diskriminering, ha större inverkan än trädens lugnande effekter.

"Det finns andra faktorer som kan vara mer stressande för utsatta grupper, som orättvis behandling, brist på bra jobb eller dåliga bostadsförhållanden. Träd kan inte lösa dessa problem."

Slutsats: Grönska måste kompletteras med sociala åtgärder

Forskarna betonar att stadsgrönska är en viktig del av folkhälsoarbetet, men att den måste kombineras med insatser som adresserar de bakomliggande orsakerna till social och ekonomisk ojämlikhet. Endast då kan alla grupper dra nytta av dess fördelar.

Källa: Michigan State University