Belgien nationaliserar kärnkraftsindustrin i omvändning av tidigare beslut

Belgien vänder om – nationaliserar kärnkraften

Belgien har sedan 2003 haft en lag som föreskriver en successiv avveckling av landets kärnkraft. Landet har länge varit en av världens största användare av kärnenergi, med nära hälften av sin elproduktion från kärnkraft. Men sedan 2022 har regeringen diskuterat att skjuta upp stängningen av reaktorerna. Nu fattas ett avgörande beslut: de två sista reaktorerna kommer inte att avvecklas, och hela kärnkraftssektorn ska nationaliseras.

Avtal med Engie för full kontroll

I ett inlägg på plattformen X meddelade premiärminister Bart De Wever att regeringen har nått en överenskommelse med den franska energijätten Engie. Avtalet innebär att staten ska ta över kontrollen av alla sju kärnkraftverk i Belgien, som idag ägs av Engie. Regeringen motiverar beslutet med att säkra en stabil, prisvärd och hållbar energiförsörjning, samtidigt som beroendet av importerade fossila bränslen minskar.

De Wever skrev: »Denna regering väljer säker, prisvärd och hållbar energi med mindre beroende av fossila import och mer kontroll över vår egen energiförsörjning.«

Frankrike och Kanada följer liknande spår

Frankrike, som redan genererar mer än någon annan nation sin el från kärnkraft, genomförde en liknande strategi 2023. Då nationaliserades energibolaget Électricité de France (EDF) för att stärka och expandera landets reaktorfleet. I början av juni meddelade EDF dessutom en investering på 117 miljoner dollar i en ny fabrik för tillverkning av komponenter till landets flaggskeppsreaktor, EPR2.

Kanada har också tagit steg mot en stärkt kärnkraftsstrategi. I ett uttalande under förra veckan meddelade den kanadensiska regeringen att man avser att utveckla en ny nationell kärnkraftsplan. Fokus kommer att ligga på landets inhemska CANDU-teknologi och den växande uranbrytningssektorn.

Historisk bakgrund och politisk strid

Belgien antog sin första kärnkraftslag 2003, som föreskrev en fullständig avveckling av landets sju kommersiella reaktorer. Sedan dess har landet successivt stängt fem av dessa. Beslutet har dock varit omstritt. Liberala krafter har kämpat för att bevara reaktorerna, medan miljöpartiet, inklusive tidigare energiminister Tinne Van der Straeten, har drivit på för en fullständig utfasning av kärnkraften. Van der Straeten har tidigare arbetat på en advokatbyrå som hade Gazprom, den ryska gasjätten, som en av sina största klienter.

Effekter på energimarknaden

Beslutet att nationalisera kärnkraften ses som ett strategiskt drag för att säkra Belgiens energiförsörjning på lång sikt. Genom att ta kontroll över kärnkraftssektorn hoppas regeringen kunna säkerställa stabila elpriser och minska sårbarheten för externa energikriser. Samtidigt markerar beslutet en tydlig avvikelse från tidigare miljömål och en återgång till en mer traditionell energipolitik.

Reaktioner och framtidsutsikter

Beslutet har mötts av både stöd och kritik. Förespråkare för kärnkraften hyllar beslutet som nödvändigt för att säkra energiförsörjningen och minska beroendet av fossila bränslen. Kritiker, däribland miljöorganisationer, varnar dock för att beslutet kan leda till långsiktiga miljömässiga konsekvenser och underminera Belgiens klimatmål.

»Detta är ett avgörande steg för att säkra vår energiförsörjning, men det är också viktigt att vi fortsätter att investera i förnybar energi för att uppnå våra klimatmål.«
— Energiminister (ej namngiven i källan)

Vad händer nu?

Regeringen kommer nu att inleda nödvändiga studier för att genomföra övertagandet av kärnkraftssektorn. Det återstår att se hur snabbt och effektivt denna process kommer att genomföras, samt vilka effekter det kommer att få för Belgiens energimarknad och klimatpolitik framöver.