Centralbankerna varnar: Stabila kryptovalutor hotar det globala finanssystemet

Centralbankerna skärper tonen mot stabila kryptovalutor

Världens centralbanker har sedan länge slutat diskutera om stabila kryptovalutor är riskfyllda. I stället handlar debatten nu om vem som ska kontrollera dem och hur de ska regleras. Den 20 april uppmanade BIS (Bank for International Settlements) generaldirektör Pablo Hernandez de Cos till global samordning för att hantera stabila kryptovalutor, som han beskrev som "avgörande viktiga" att reglera.

BIS, ofta kallad centralbankernas centralbank, har tidigare uttryckt oro för stabila kryptovalutor, men tonen har nu skärpts avsevärt. De Cos varnade för flera allvarliga risker:

• Körsbärsavtappningar: En massiv inlösen av stabila kryptovalutor kan leda till marknadsstress och snabb försäljning av tillgångar, vilket skapar volatilitet på marknaden.
• Dollarisering av utvecklingsländer: Dollaranknutna kryptovalutor kan accelerera dollarens dominans i länder där den lokala valutan är svag.
• Fragmenterade regleringar: Olika regelverk mellan länder gör det möjligt för privata aktörer att utnyttja luckor och skapa ojämlikheter.

Vad är en stabil kryptovaluta?

En stabil kryptovaluta är en digital tillgång som är designad för att hålla ett stabilt värde i förhållande till en traditionell valuta, till exempel den amerikanska dollarn. De två största stabila kryptovalutorna är Tether (USDT) och USD Coin (USDC), som tillsammans utgör cirka 85 % av de 315 miljarder dollar i stabila kryptovalutor som cirkulerar idag.

Till skillnad från traditionella bankkonton eller lagliga betalningsmedel fungerar stabila kryptovalutor som privata skuldförbindelser värda 1 dollar. De backas upp av reserver, ofta bestående av amerikanska statsobligationer, och är utformade för snabba transaktioner över gränser och inom kryptomarknader. Det är just denna effektivitet som nu oroar centralbankerna.

Bankerna förlorar kontroll över pengar och makt

Centralbankernas största oro handlar dock inte om själva värdet på de stabila kryptovalutorna, utan om deras inverkan på banksystemet. När människor i allt större utsträckning använder stabila kryptovalutor istället för bankdepositioner förlorar bankerna en viktig finansieringskälla för utlåning. Dessutom minskar bankernas intäkter från transaktionsavgifter, förlorar tillgång till viktiga kunddata och riskerar att förlora kundrelationer när betalningar sker via privata nätverk istället för traditionella banksystem.

Europeiska centralbanken (ECB) har varit tydlig med denna oro. I november 2025 genomförde ECB en modellering där man undersökte konsekvenserna av 2 biljoner dollar i stabila kryptovalutor för den europeiska finansiella stabiliteten. Slutsatsen var att stabila kryptovalutor vid denna skala kan bli en direkt kanal för amerikansk finansiell stress att spridas till europeiska banker.

Prognoser pekar mot en exponentiell tillväxt

Enligt Citis forskning från april 2026 förväntas utgivningen av stabila kryptovalutor nå 1,9 biljoner dollar år 2030 i ett basfall. I ett scenario med högre adoption kan siffran stiga till så mycket som 4 biljoner dollar. Dessa prognoser påverkar redan hur centralbankerna planerar sin verksamhet.

Insättningar hotas av konkurrerande avkastning

En ytterligare utmaning för bankerna är att stabila kryptovalutor kan erbjuda konkurrenskraftiga avkastningar. Om konsumenter kan få bättre räntor på digitala dollar-plånböcker än på traditionella bankkonton, finns det incitament att flytta pengar från försäkrade bankkonton till dessa digitala alternativ. Amerikanska banklobbyn har uppskattat att stabila kryptovalutor kan locka över 500 miljarder dollar i insättningar fram till 2028.

Federal Reserve belyste ytterligare en komplikation i en notering från mars 2026: en stor stabil kryptovalutasektor utanför banksystemet kan försvaga centralbankernas förmåga att påverka den reala ekonomin. Eftersom centralbankernas verktyg främst fungerar genom banksystemet, riskerar stabila kryptovalutor att underminera penningpolitiken.

"Stabila kryptovalutor är inte längre en fråga om investerarskydd, utan om systemrisk. Deras tillväxt hotar att destabilisera hela det finansiella ekosystemet." — Pablo Hernandez de Cos, BIS generaldirektör

Vad händer nu?

Centralbankerna och internationella organisationer som BIS och ECB arbetar nu intensivt för att utveckla gemensamma regleringar och övervakningsmekanismer för stabila kryptovalutor. Målet är att förhindra att dessa digitala tillgångar skapar oönskad volatilitet, underminerar banksystemet och hotar den globala finansiella stabiliteten.

Frågan kvarstår dock: kommer centralbankerna att lyckas kontrollera utvecklingen innan stabila kryptovalutor får ett alltför stort inflytande över det globala finanssystemet?