En federal appellationsdomstol i Miami har slagit fast att den tidigare administrationens policy om obligatoriskt migrationsfängslande är olaglig. Beslutet fattades på onsdagen av den 11:e kretsens domstol, vilket markerar ytterligare en motgång för den kontroversiella strategin att hålla migrationsdömda utan möjlighet till borgen.
Två domstolar säger nej, två säger ja
Beslutet är det senaste i en rad av rättsfall som prövat regeringens hårda linje mot migrationsdömda. Hittills har två federala appellationsdomstolar förkastat policyn, medan två andra har stött den. En tredje domstol har ännu inte tagit ställning. Den splittrade bilden ökar sannolikheten för att frågan kommer att hamna i Högsta domstolen.
Varför detta är viktigt
Policyn, som infördes förra året, innebar att alla som olagligt tagit sig in i landet automatiskt skulle fängslas av migrationsverket (ICE) utan möjlighet till borgen. Detta oavsett hur länge de redan befunnit sig i landet. Sedan införandet har antalet migrationsdömda i fängsligt förvar ökat kraftigt, och nådde tidigare i år en topp på över 70 000 personer.
Domstolens motivering
"Enkelt uttryckt ger den text som Kongressen valt att använda inte regeringen obegränsad rätt att fängsla, utan möjlighet till borgen, varje person som olagligt befinner sig i landet", skriver domare Stanley Marcus i domen. "Ingenstans i lagtexten, strukturen eller historien bakom migrationslagen finns det stöd för den tolkningen."
Antalet överklaganden ökar
Enligt en analys av Politico har hundratals federala domstolar fattat beslut mot den obligatoriska fängslingen sedan migrationsdömda inlett rättsprocesser för att få frigivning. Många har ansökt om habeas corpus-prövningar för att pröva lagligheten i sitt fängslande.
Vad händer nu?
De skilda domsluten från olika appellationsdomstolar tyder på att Högsta domstolen snart kommer att behöva avgöra frågan. Justitiedepartementet har ännu inte kommenterat domen.
Fler fall på gång
Rättsprocesser kring migrationsfängslande fortsätter att öka i antal. Experter menar att detta beslut kan bana väg för fler frigivningar och förändringar i migrationspolitiken.