Medborgarforskning mot snäckburna sjukdomar i Centralafrika: Lärdomar från Uganda och Kongo

Medborgarforskning, där allmänheten aktivt deltar i vetenskapliga projekt, breder ut sig över världen. Metoden blir alltmer accepterad och pålitlig för att övervaka och rapportera lokala förhållanden. Men för att fungera effektivt krävs anpassning till de specifika förutsättningar som råder i olika regioner – såsom deltagarnas bakgrund, utbildningsnivå och tillgänglig tid.

En ny studie, publicerad i tidskriften Community Science, belyser hur medborgarforskning kan tillämpas i låg- och medelinkomstländer (LMIC). Forskningen, ledd av Ashepet et al. [2026], fokuserar på projektet ATRAP (Action Towards Reducing snail-borne Parasitic diseases), som undersöker snäckburna sjukdomar i Uganda och Demokratiska republiken Kongo (DRC).

Projektet visar att framgångsrik medborgarforskning kräver mer än bara engagerade deltagare. Det handlar också om att tillhandahålla materiella och sociala fördelar för de som deltar, samt att ta hänsyn till lokala sociala strukturer och traditioner. Studien ifrågasätter dessutom den europeiska medborgarforskningsföreningen ECSA:s tio principer för medborgarforskning och menar att de inte alltid är tillämpliga i andra delar av världen.

Utmaningar och lärdomar från ATRAP-projektet

Forskarna bakom studien identifierar flera nyckelfaktorer för att medborgarforskning ska fungera i LMIC:

• Lokalanpassade incitament: Deltagarna måste se ett direkt värde i sitt engagemang, vare sig det handlar om utbildning, ekonomiska förmåner eller social status.
• Kulturell känslighet: Projektet måste respektera och integrera lokala traditioner och sociala strukturer för att undvika motstånd eller bristande engagemang.
• Flexibilitet i utformningen: Tidsramar och arbetsmetoder måste anpassas till deltagarnas vardag, snarare än att kräva att de anpassar sig till forskarnas förutsättningar.
• Kapacitetsbyggande: Utbildning och stöd till deltagarna är avgörande för att säkerställa kvaliteten på insamlad data och långsiktigt engagemang.

Kritik mot globala riktlinjer

Studien utmanar den allmänt accepterade uppsättningen av tio principer för medborgarforskning, framtagna av den europeiska organisationen ECSA. Enligt forskarna är dessa principer ofta för västerländskt präglade och tar inte tillräcklig hänsyn till de unika utmaningar som finns i låg- och medelinkomstländer. Istället föreslår de en mer flexibel och kontextanpassad approach, där lokala behov och förutsättningar står i centrum.

"Medborgarforskning kan vara en kraftfull metod för att hantera hälsoutmaningar i låginkomstländer, men bara om den anpassas till de lokala förhållandena. Standardiserade modeller fungerar sällan utan modifieringar." – Muki Haklay, redaktör för Community Science

Studien publicerades i Community Science, volym 5, med titeln "Citizen science principles in practice: Lessons from Uganda and the democratic Republic of Congo". Artikeln är tillgänglig via DOI: 10.1029/2025CSJ000149.