NASA:s senaste satelliter har identifierat stora, färgsprakande plymer i vattnen utanför USA:s Atlantkust. De svävande fälten, som skimrar i grönt, turkos och brunt, upptäcktes första gången i början av april av rymdobservatorier.

De mest intensiva färgerna observerades i Mid-Atlantic Bight, ett område där vatten från flera bukter – inklusive Chesapeake – möter det öppna havet. Enligt NASA:s uppdatering är det en utmaning att avgöra exakt vad som färgar vattnet i dessa kustnära områden, eftersom flera olika fenomen kan ligga bakom.

Färgerna kan härröra från sediment, växtlighet och organiskt material, men också från fytoplanktonblomningar – perioder då mikroskopiska alger snabbt förökar sig. Det kan också vara en kombination av flera faktorer. Tack vare moderna satelliter som PACE (Plankton, Aerosol, Cloud, Ocean Ecosystem) kan forskare nu dra säkrare slutsatser än tidigare.

En del av färgerna kan bero på utflöden från kustnära floder eller sediment som virvlas upp av vårstormar. Men enligt NASA-forskaren Anna Windle finns det sannolikt även fytoplanktonblomningar på gång.

Windle förklarar att diatoméer – encelliga alger – ofta dominerar tidiga vårblomningar och ger en grönaktig ton i satellitbilder. Senare på våren och sommaren kan kalkflagellater – alger med kalkhaltiga skal – ge upphov till mjölkvita till turkosfärgade plymer.

Dessa färgsprakande plymer är inte bara en visuell upplevelse. De fungerar som en indikator på fytoplanktonpopulationer och därmed havets ekosystemhälsa. Fytoplankton är havets främsta kolåtervinnare och producerar minst hälften av jordens syre. De utgör också en viktig födokälla för andra marina organismer.

Forskare oroas över att förändringar i fytoplanktonpopulationer kan påverka havets färg och ljusgenomsläpplighet. Även om blomningar ofta försvinner lika snabbt som de uppstår, är det en del av en naturlig cykel. Initialt frodas algerna tack vare näringsämnen som vinterstormar för upp till ytan.

Men näringsämnena förbrukas snabbt när stora vårblomningar växer. Oscar Schofield, oceanograf vid Rutgers University, förklarar i ett uttalande från NASA:

"Med tiden, när stora vårblomningar av fytoplankton växer, förbrukar de näringsämnena. Om inte stora flodutflöden eller stormar tillför nya näringsämnen kommer blomningen sannolikt att avta under de kommande veckorna."

Källa: Futurism