Nya tidens ondskans ansikte: Internet tar över i ‘The Devil Wears Prada 2’

En ny sorts ondska

I ‘The Devil Wears Prada 2’, som hade premiär 2026, är inte längre Miranda Priestly (Meryl Streep) den onda makten. Istället är det internetkulturens snabba, oberäkneliga och ibland hänsynslösa dynamik som står i centrum. Modebranschen har genomgått en förvandling – från exklusiv och krävande till mer inkluderande och självmedveten.

Förändringens vindar

När Andy Sachs (Anne Hathaway) återvänder till Runway som redaktör för featureartiklar, möts hon av en helt annan arbetsmiljö. Kontoret präglas nu av medvetenhet och inkludering, och de tidigare klassiska maktkamperna har ersatts av nya utmaningar. Den största fienden är inte längre den elaka chefen, utan snarare den digitala världens krav på snabbt innehåll och algoritmstyrd framgång.

Filmen skildrar hur Runway, en gång synonymt med hård konkurrens och skvaller, nu brottas med moderna problem som snabb mode och bristande journalistisk integritet. En kontroversiell artikel om ett Shein-liknande företag leder till en skandal som hotar tidningens överlevnad.

Maktens nya spelare

I den nya medievärlden är det inte längre kreativa genier som bestämmer – det är budgetar, annonsörer och algoritmer. Miranda, som tidigare var ointaglig, kämpar nu med att hänga upp sin kappa och uttala orden ’body positivity’ korrekt. Samtidigt försöker Andy rädda tidningen från att säljas till en Jeff Bezos-liknande entreprenör (spelad av Justin Theroux).

Mode och media i förändring

Filmen speglar också hur modebranschen har anpassat sig till den digitala eran. Matthieu Blazy’s första Chanel-resortkollektion och A$AP Rockys Chanel-babyskor visar på en ny estetik, där tradition möter innovation. Samtidigt öppnar tidigare Runway-medarbetare som Tony Ferreira sin egen butik, The Swan House, i Beverly Hills – ett tecken på den förändrade maktbalansen.

För att hylla den kreativa scenen i Los Angeles samarbetar Fashion Trust U.S. med varumärket Mother Denim. En hyllning till den nya generationens designers och deras förmåga att navigera i en värld där snabbhet och uppmärksamhet är viktigare än kvalitet.

En film om anpassning

‘The Devil Wears Prada 2’ är inte bara en uppföljare – det är en reflektion över hur media och mode har förändrats under 20 år. Från att ha varit en skarp satir över makt och hierarkier är filmen nu en kommentar till den digitala revolutionen och dess konsekvenser. Samtidigt är den en hyllning till de som lyckas anpassa sig till den nya verkligheten, oavsett om det handlar om att rädda en tidning eller starta en ny butik.

"I den nya världen är det inte längre skaparna som bestämmer – det är algoritmerna och annonsörerna."

En ny sorts humor

Trots att filmen saknar de klassiska, elaka replikerna från originalet, finns det ändå humor att hämta. Att se Miranda kämpa med moderna begrepp som ’body positivity’ och Emily Blunt som Emily Charlton, numera anställd på Dior, är både underhållande och tankeväckande. Men bakom skrattet ligger en allvarlig fråga: Hur mycket av vår uppmärksamhet är vi beredda att sälja för att överleva i den digitala eran?