Pentagons nya presspolitik: Hegseths krig mot medierna skadar försvarets trovärdighet

Under Barack Obamas sista år som president hade försvarsministerns talare – däribland författaren till denna artikel – tillgång till en rymlig och välutrustad arbetsplats i Pentagon. Kontoret, som tidigare använts av Donald Rumsfelds medarbetare, hade bekväma soffor, stora TV-skärmar och tillräckligt med utrymme för generaler och deras personal. Det var en plats som vi ogärna lämnade ifrån oss.

När en grupp mellanchefer en dag dök upp utan förvarning, mätte upp rummet och förklarade att presskåren behövde mer plats nära "bullpen" – där uniformerade pressofficerare besvarade frågor – stod det klart att vår tid var över. Meddelandet var tydligt: de viktigaste skribenterna i Pentagon var inte längre försvarsministerns talare, utan pressen.

Pete Hegseth har valt en helt annan väg sedan han tillträdde som försvarsminister. Redan dagarna efter sin bekräftelse i senaten utvisade han erfarna medier som New York Times, NPR, Politico och NBC News från sina lokaler i Pentagon. I stället tilldelades dessa utrymmen till medier som tidigare stöttat president Donald Trump. I oktober införde hans pressavdelning en regel som krävde att journalister skrev under ett löfte om att endast rapportera information som godkänts av Pentagon. De som vägrade riskerade att förlora sina presslegitimationer och tillträde till Pentagon. De flesta reporter valde att lämna byggnaden.

Hegseths framträdanden i Pentagon har varit sällsynta, även om frekvensen har ökat något på senare tid. De presskonferenser han hållit har präglats av en ny sorts retorik. Förra veckan alternerade han mellan bibelcitat och hårda angrepp på pressen. Han kallade journalister för "o patriotiska", beskrev deras rapportering som "en oändlig ström av skräp" som de "inte kan låta bli att sälja in", och jämförde pressen med fariséerna – de skriftlärda som enligt Bibeln förrådde Jesus till romarna.

Hegseths strategi riskerar att skada det försvarsdepartement han leder på lång sikt. Ett Pentagon som endast delar med sig av goda nyheter till allmänheten, och en försvarsminister som ständigt kränker pressen, förlorar både allmänhetens förtroende och en viktig mekanism för självkorrigering. Hans agerande hotar inte bara ansvarsutkrävandet inom Pentagon. Det underminerar även trovärdigheten och effektiviteten hos de amerikanska soldater som ska utföra sina uppdrag.

En förändrad inställning till pressen

Hegseth har tidigare inte sett pressen som ett hot. Inte bara för att han tidigare arbetat som programledare på en nyhetskanal. Under sin tid som civilförbindelseofficer under Irakkriget beskrev han hur en Wall Street Journal-reporter, som var inkvarterad hos hans pluton i en vecka i Samarra, skrev en i huvudsak rättvis artikel. I ett mejl hem uttryckte han dock oro över att reportaget avslöjat för mycket om en irakisk tjänsteman som samarbetade med hans enhet. Samtidigt berömde han irakiernas insatser med att upprätta en stadsfullmäktige och en tidning. Ovanför sin arbetsplats hade han en skylt med texten: "Sanningen är det första offret i krig."

"En försvarsminister som inte lyssnar på kritiska röster och som systematiskt underminerar pressens roll riskerar att skapa en bubbla av självgodhet. Det är farligt för demokratin och för de som tjänar landet."

Hegseths tidigare erfarenheter visar att han har haft en mer nyanserad syn på pressens roll. Hans nuvarande agerande tyder dock på en medveten strategi för att kontrollera informationsflödet och marginalisera kritiska röster. Detta kan få allvarliga konsekvenser för försvarets transparens och förtroende bland allmänheten.