Politisk våldsamhet hotar demokratin – varför strävar vi efter makt till varje pris?

Politisk makt bör aldrig vara så viktig att den motiverar människor att ta andras liv för att uppnå den. De som är beredda att använda våld för att ta kontroll över styret saknar dessutom den moraliska rätt att utöva makt överhuvudtaget. Denna insikt blir alltmer påtaglig i ljuset av de senaste attentatsförsöken mot president Donald Trump och andra företrädare för den amerikanska administrationen – en utveckling som sker mitt i en eskalerande våg av politiskt motiverat våld i USA.

En attack som speglar en farlig trend

Cole Tomas Allens misslyckade attentatsförsök vid Vita husets korrespondentmiddag var närmast vardagligt i sin trivialitet. Hans manifest var fyllt av standardiserad politisk retorik, och tack vare säkerhetsåtgärder begränsades skadorna till en Secret Service-agent vars skyddsväst stoppade skottet. Allen uttryckte sin ilska över vad han uppfattade som korruption och brott begångna av administrationen, men hans handlingar stod i skarp kontrast till hans ord. Han skrev bland annat: "Jag är inte den person som våldtagits i ett läger. Inte den fiskare som avrättats utan rättegång. Inte skolbarnet som sprängts i bitar eller tonårsflickan som utsatts för övergrepp av de många brottslingarna i denna administration."

Hans manifest hade lika gärna kunnat vara en skrift från en demonstration mot maktmissbruk – istället valde han att gripa till vapen för att angripa middagsdeltagare. Tyvärr är Allen bara en av många som gör liknande val. Även om de fortfarande utgör en minoritet, växer antalet personer som väljer våld som metod för att påverka samhället.

Våldet ökar – men vem bär ansvaret?

Att kvantifiera politiskt våld och terroristhandlingar är svårt eftersom definitionerna varierar. Men det råder ingen tvekan om att våldet ökar. Enligt Center for Strategic and International Studies (CSIS) har attacker och attentatsplaner mot den amerikanska regeringen nått sin högsta nivå sedan åtminstone 1994, rapporterar The Wall Street Journal. University of Maryland’s National Consortium for the Study of Terrorism and Responses to Terrorism (START) konstaterar att politiskt våld nådde sin topp under 2020 och början av 2021, men att det sedan dess har ökat med 34,5 procent under de första åtta månaderna av 2025 jämfört med samma period året innan.

Vänsterns våld – en ny och oroande trend

Under decennier har det varit en allmän uppfattning att våldsamma attacker främst härrörde från den extrema högern. Men den bilden har förändrats. CSIS:s experter Daniel Byman och Riley McCabe konstaterade redan i september förra året, efter mordet på Charlie Kirk, att "2025 är första gången på över 30 år som vänsterextrema terrorhandlingar överstiger antalet från den våldsamma högern."

En undersökning från Skeptic Research Center, baserad på data från American Political Perspectives Survey, visar att ungefär en av tre unga vuxna (Gen Z och millennials) uttrycker stöd för politiskt våld. Stödet är som högst bland de som identifierar sig som "mycket liberala". Zoomers (Gen Z) stöder våld i högre utsträckning än millennials, som i sin tur är mer benägna att acceptera våld än generation X. För varje generation är liberaler mer benägna att stödja våld än moderater eller konservativa. Sammantaget är det den yngre generationen som i störst utsträckning ser våld som ett acceptabelt medel för förändring.

Denna utveckling väcker avgörande frågor: Varför har våld blivit ett legitimt sätt att uttrycka missnöje? Och vem är egentligen värdig att styra – de som respekterar demokratins spelregler eller de som hotar dess grundvalar?