Att vistas längre perioder i rymdens mikrogravitation sliter hårt på människokroppen. Forskare har konstaterat att astronauter kan drabbas av allt från accelererad benförlust och ryggproblem till svullnad av synnerven som ger suddig syn. Vissa studier tyder till och med på att rymden kan förändra astronauters DNA på sätt som ännu är okända.

När astronauter återvänder till jorden rubbas dessutom deras balanssinne. Som NASA-astronauten Christina Koch – som nyligen genomförde en resa runt månen tillsammans med sina kollegor – visade i en nyligen publicerad video, är det inte lätt att återanpassa sig till jordens tyngdkraft. I klippet, som hon lade upp på Instagram ungefär en vecka efter landningen i Stilla havet, syns hon kämpa med att ta sig framåt med slutna ögon.

"Jag får väl vänta lite med att surfa igen", skrev hon i bildtexten.

Hennes stapplande beror på att hjärnan inte längre kan förlita sig på innerörats balansorgan för att avgöra upp och ner. Med ögonen öppna hade hon troligen klarat sig bättre.

"När man lever i mikrogravitation slutar de system i kroppen som utvecklats för att berätta för hjärnan hur vi rör oss – balansorganen – att fungera korrekt", förklarade Koch. "Vår hjärna lär sig att ignorera dessa signaler, och när vi kommer tillbaka till gravitationen är vi i hög grad beroende av synen för att orientera oss."

"Att gå i tandem med slutna ögon kan vara en rejäl utmaning!", tillade hon. "Att förstå detta kan hjälpa oss att behandla yrsel, hjärnskakningar och andra neuro-vestibulära tillstånd på jorden."

Koch är ingen nykomling när det gäller långa vistelser i rymden. Även om Artemis 2-uppdraget denna månad endast pågick i tio dagar, har hon tidigare tillbringat nästan ett helt år ombord på den internationella rymdstationen ISS.

Astronauter tillbringar stora delar av sin tid i rymden med träning för att motverka de negativa effekterna av mikrogravitation på den fysiska hälsan. Trots detta har vi ännu inte hittat ett effektivt sätt att återställa deras balanssinne när de återvänder till jorden – förutom tidens läkande kraft.

"Med slutna ögon var det nästan omöjligt att gå rakt."

Så beskrev den europeiske rymdorganisationen ESA:s astronaut Andreas Mogensen sin upplevelse efter sin resa till ISS förra året. "Jag kände mig vinglig de första två dagarna", berättade även NASA-astronauten Jasmin Moghbeli. "Min nacke var mycket trött av att hålla upp huvudet."

Att vingla med slutna ögon framstår som en liten uppoffring med tanke på den spektakulära resan runt månen – och de hisnande vyerna som följde. Läs mer om Artemis 2: Vad var det här kusliga föremålet som USA:s flotta fotograferade för NASA?

Källa: Futurism