Den mexikanska gränsstaden som utmanade USA:s medborgarskapslagar

Under flera decennier visste inte USA att en liten mexikansk gränsstad fanns på amerikansk mark. Rio Rico, beläget strax söder om Rio Grande och en timmes bilresa från södra Texas, grundades 1929 och fungerade i praktiken som en del av Mexiko. Invånarna handlade med mexikanska pesos, betalade mexikanska skatter och levde under mexikansk lagstiftning. Inget tydde på att staden tillhörde något annat land. Problemet var att gränsen mellan USA och Mexiko inte låg där man trodde.

Flera år tidigare hade ett amerikanskt bevattningsföretag avvikit från den officiella floden Rio Grande och skapat en ny, kortare fåra. Enligt gränsfördragen kunde konstgjorda förändringar av floden inte flytta den juridiska gränsen. Den officiella gränsen förblev densamma och gick nu rakt genom det uttorkade flodbädden – över vilket Rio Rico sedan växte fram. Staden låg alltså på mexikansk mark, men dess expansion hamnade av misstag på amerikansk sida av den osynliga gränsen. Ingen märkte det på åratal.

Först på 1960-talet upptäckte en amerikansk geografiprofessor felet. Amerikanska myndigheter stod inför en besvärlig situation: En stad som länge fungerat som en del av Mexiko var plötsligt uppdelad av gränsen. De två länderna förhandlade fram en lösning. År 1970 fastställdes floden som gräns igen, och 1977 överförde USA officiellt marken under Rio Rico till Mexiko. Kartan stämde återigen med verkligheten – men lagen rör sig inte lika lätt som en flod.

Under decennierna innan korrigeringen föddes barn i Rio Rico på amerikansk mark. En av dem, Homero Cantú Treviño, reste senare in i USA och riskerade utvisning för överskriden vistelse. Hans försvar var enkelt: Han var ingen olaglig invandrare, utan amerikansk medborgare genom födsel.

Enligt det fjortonde tillägget till USA:s konstitution garanteras alla som föds på amerikansk mark och står under amerikansk jurisdiktion automatiskt medborgarskap:

"All persons born or naturalized in the United States, and subject to the jurisdiction thereof, are citizens of the United States and of the State wherein they reside."

För förespråkare av en snävare tolkning – främst högerinriktade migrationsmotståndare – är födsel på amerikansk mark inte tillräckligt. Det är den argumentation som presidenten och hans juridiska team nyligen framförde inför Högsta domstolen i fallet Trump v. Barbara. De menar att barn födda i USA av föräldrar utan uppehållstillstånd inte automatiskt ska få medborgarskap eftersom de inte är fullt integrerade i landet eller underkastade dess jurisdiktion. Fjortonde tillägget gäller enligt dem endast de som fullt ut står under amerikansk myndighet. Rio Rico hade kunnat bli ett nästintill perfekt testfall för denna ståndpunkt. Staden styrdes i praktiken av Mexiko. Dess invånare levde under en annan suveränitet, och USA utövade ingen verklig kontroll över området.