Klimatförändringarna minskar näringsvärdet i maten – miljoner riskerar undernäring

Koldioxidens dolda pris: Maten vi äter blir allt mindre näringsrik

Klimatförändringarnas effekter är ofta osynliga för ögat, men nu varnar forskare för en oroande utveckling: den stigande halten koldioxid i atmosfären gör de grödor vi odlar och äter allt mindre näringsrika. Även om förändringarna är små idag kan de på sikt äventyra hälsan för miljontals människor med redan bristfällig kost.

«De dieter vi äter idag har lägre näringsinnehåll än vad våra mor- och farföräldrar åt, även om vi äter exakt samma saker», säger Kristie Ebi, professor vid University of Washington’s Center for Health and the Global Environment, till The Washington Post.

Studie visar tydlig nedgång i viktiga näringsämnen

I en nyligen publicerad studie i tidskriften Global Change Biology undersökte forskare i Nederländerna näringshalten i 43 olika grödor – däribland ris, vete och sojabönor – som tillsammans utgör majoriteten av människors föda. Resultaten visade att halten protein, järn och zink har minskat med 3,2 procent sedan slutet av 1980-talet. Den främsta boven? Den ökande mängden koldioxid i atmosfären.

Förändringen är ännu inte dramatisk, men forskarna varnar för att trenden är början på en oroande utveckling. Sterre ter Haar, huvudförfattare till studien, påpekar att dessa små procentuella minskningar kan driva miljontals människor in i en hälsokris. Redan idag beräknas en fjärdedel av världens befolkning lida av järnbrist, en brist som kan leda till anemi och allvarliga komplikationer.

Varför blir maten mindre näringsrik av mer koldioxid?

Det kan tyckas motsägelsefullt: växter mår bra av koldioxid, eftersom de använder gasen för att producera socker och växa. Men näringsämnen som järn och zink tas upp från jorden via växternas rötter, inte från luften. När koldioxidhalten ökar växer grödorna snabbare och större, men deras förmåga att ta upp näringsämnen från jorden förblir densamma. Resultatet blir en utspädning av näringshalten i den färdiga produkten.

En annan effekt av den höga koldioxidhalten är att växternas klyvöppningar (stomata) öppnas mindre ofta. Dessa öppningar används för att ta in koldioxid men också för att avge vatten. När de öppnas mindre frekvent minskar också växternas upptag av vatten – och därmed mineraler – från marken. «Växten blir mer effektiv, men det sker på bekostnad av människors näringsintag», förklarar Lewis Ziska, växtbiolog vid Columbia University, som har studerat fenomenet i över 20 år.

Allvarliga hälsokonsekvenser för miljarder

Enligt en studie från 2018 kan ytterligare 175 miljoner människor drabbas av zinkbrist till följd av den minskade näringshalten i maten orsakad av koldioxidföroreningar. Samtidigt riskerar 1,4 miljarder kvinnor och barn att förlora fyra procent av sitt järnintag, vilket kan förvärra anemi – en sjukdom som kan leda till graviditetskomplikationer, utvecklingsstörningar och till och med dödsfall.

Experterna understryker att problemet inte kommer att lösa sig självt. Med en fortsatt ökning av koldioxidutsläpp riskerar näringsbristen att bli ännu mer utbredd, vilket kan få långtgående konsekvenser för global folkhälsa. «Vi måste agera nu för att säkerställa att framtidens mat inte bara är tillräcklig i mängd, utan också i kvalitet», säger Ebi.

Vad kan göras?

• Förbättrad jordhälsa: Genom att stärka markens förmåga att binda näringsämnen kan grödorna ta upp mer mineraler trots den ökade koldioxidhalten.
• Odling av näringsrika grödor: Vissa växtsorter är mer motståndskraftiga mot koldioxidens effekter och kan odlas i större utsträckning.
• Kostförändringar: Att diversifiera kosten och inkludera fler näringsrika livsmedel kan mildra effekterna av minskad näringshalt i basgrödor.
• Klimatåtgärder: Att minska utsläppen av växthusgaser är avgörande för att bromsa den negativa trenden.