En ny studie publicerad i AGU Advances visar att skogsbränder i västra USA redan har blivit större och intensivare. Med fortsatt uppvärmning riskerar dessa bränder att förändra landskap och hota både människors hälsa och ekosystem.

Forskare använder klimatmodeller för att förutsäga effekterna av klimatförändringarna, men dessa modeller har svårt att direkt simulera skogsbränder. Istället kopplar man tidigare brandområden till klimatvariabler som temperatur, nederbörd, torka och avdunstning. Dessa samband appliceras sedan på framtida klimatprognoser.

Vattenbrist i atmosfären – en nyckelfaktor?

Många studier har tidigare kopplat högre ångtrycksunderskott (VPD) – ett mått på atmosfärens torrhet – till ökad brandomfattning. VPD ökar när temperaturen stiger, vilket lett till prognoser om kraftigt ökad brandrisk vid fortsatt uppvärmning. En ny studie ifrågasätter dock VPD:s roll som mått på bränslets torrhet.

Enligt forskarna är VPD ett otillförlitligt mått på större skala och riskerar att överskatta framtida brandområden. Istället föreslår de att markfuktighet kan vara en mer tillförlitlig indikator för bränslets torrhet och leda till mer balanserade prognoser.

Historiska data och framtida scenarier

Forskarna analyserade fem skogsekoregioner i västra USA mellan 1984 och 2020. Genom att kombinera data från Western US MTBS-Interagency wildfire dataset med klimatdata (temperatur, VPD och markfuktighet) undersökte de vilka faktorer som driver brandområdena under maj till oktober. Informationen kopplades sedan till klimatmodellernas prognoser för framtida brandrisk.

Stora skillnader mellan prognosmodeller

Prognoser baserade på VPD visar en dramatisk ökning av brandområden vid uppvärmning. Vid en global uppvärmning på 3°C skulle brandområdena öka 16 gånger jämfört med historiska nivåer. Vid 4°C uppvärmning riskerar brandområdena att öka 66 gånger – en utveckling som forskarna beskriver som ”verkligen massiv”.

Markfuktighetsbaserade prognoser ger dock en mer dämpad, men ändå oroande, bild. Under samma uppvärmningsscenarier skulle markfuktigheten leda till en ökning av brandområden med endast 2–3 gånger jämfört med historiska nivåer. Forskarna menar att VPD-baserade prognoser kraftigt överskattar brandrisken.

"Prognoser som bygger på VPD riskerar att ge en missvisande bild av framtida brandrisker. Markfuktighet är en mer tillförlitlig indikator för bränslets torrhet och bör prioriteras i framtida modeller."

Studien, publicerad i AGU Advances, understryker behovet av mer nyanserade klimatmodeller för att korrekt bedöma skogsbrändernas framtida utveckling.