Ny bipartisan resolution i USA kritiserar Hasan Piker – men varför just han?

I en ny politisk utveckling som ytterligare polariserar debatten om hatretorik och yttrandefrihet på nätet har två ledamöter i USA:s representanthus – demokraten Josh Gottheimer och republikanen Mike Lawler – presenterat en bipartisan resolution som riktar skarp kritik mot onlineprofilen Hasan Piker och andra framstående internetpersonligheter för spridande av antisemitisk och hatfylld retorik.

Resolutionen uppmanar dessutom sociala medieplattformar och offentliga ledare att vidta starkare åtgärder mot hatbrott och farlig propaganda. Trots att resolutionen formellt inte har någon direkt juridisk verkan, ses den som ett tydligt ställningstagande från delar av den amerikanska politiken.

Kritik mot Piker – men varför just honom?

Resolutionen lyfter fram flera uttalanden från Piker som anses vara problematiska, bland annat:

• Stöd för Hamas: Piker har vid upprepade tillfällen uttryckt sitt stöd för den palestinska organisationen Hamas, som är klassad som en terroristorganisation av USA och flera andra länder. Bland annat har han sagt att "Hamas över Israel varje gång" och att organisationen är "tusen gånger bättre än Israel".
• Förminskande av övergrepp: Under en livesändning 2023 förminskade Piker de sexuella övergrepp som Hamas utförde mot civila den 7 oktober samma år. Han uttalade sig enligt resolutionen som: "Det spelar ingen roll om f-n våldtäkter skedde den 7 oktober, det förändrar inte läget för mig".
• Antisemitiska påståenden: Piker har bland annat kallat ortodoxa judar för "inavlade" och uttryckt stöd för Hamas trots organisationens historia av våld och terrorism.

Jämförelse med Candace Owens – en verklig antisemitisk konspirationsteoretiker

Resolutionen nämner även den konservativa kommentatorn Candace Owens, vars uttalanden enligt resolutionen är direkt antisemitiska och konspirationsteoretiska. Exempel på detta inkluderar:

• Påståenden om att USA styrs av "sataniska pedofiler som arbetar för Israel".
• Upprepade falska påståenden om att judar är tränade i religiösa texter att hata icke-judar och att judar begår ritualmord på kristna barn – en klassisk antisemitisk myt känd som blood libel.
• Förnekande av Förintelsens omfattning, där Owens bland annat kallade Josef Mengeles medicinska experiment för "bisarr propaganda" och ifrågasatte trovärdigheten i överlevandes vittnesmål.

Skillnaden mellan Piker och Owens

Enligt kritiker av resolutionen är det dock en avgörande skillnad mellan Pikers och Owens uttalanden. Medan Owens uttalanden tydligt faller under definitionen av antisemitism, handlar mycket av Pikers kritik om hans motstånd mot Israels politik och stöd till palestinska rättigheter – en åsikt som delas av många på vänsterkanten och även bland allmänheten i USA, särskilt efter händelserna den 7 oktober och Israels efterföljande krig i Gaza.

Många menar att resolutionen är missriktad eftersom den fokuserar på enskilda individer snarare än att adressera det bredare problemet med hatretorik och desinformation på sociala medier. Dessutom kritiseras det att resolutionen jämställer Pikers politiska åsikter med Owens rena antisemitism, vilket riskerar att förminska allvaret i den senare.

Politisk symbolpolitik eller verklig förändring?

Trots att resolutionen inte har någon direkt effekt, ses den som en del av en större trend där amerikanska politiker försöker ta ställning i debatten om hatretorik och yttrandefrihet. Vissa menar att resolutionen är ett sätt för politiker att signalera att de tar avstånd från extremism, medan andra hävdar att den endast tjänar till att ytterligare polarisera debatten.

Frågan kvarstår: Varför riktas kritiken just mot Hasan Piker, medan andra – som Candace Owens – får mindre uppmärksamhet trots sina tydligt antisemitiska uttalanden? Enligt kritiker handlar det om politisk prioritering snarare än en genuin strävan efter att bekämpa hat och desinformation online.