Peter Thiel bygger ett parallellt rättssystem – med AI som domare

När Peter Thiel 2016 genom sin hemliga finansiering av Hulk Hogans stämningsansökan mot Gawker medverkade till att tidningen gick i graven, försäkrade han att han inte attackerade journalistiken i stort. I en intervju med New York Times förklarade han sitt agerande med att Gawker hade utvecklat en skadlig affärsmodell som utnyttjade kränkningar och uppmärksamhetssökande utan allmänintresse. "Om jag inte hade ansett att Gawker var unikt, hade jag aldrig gjort något av detta. Om hela medievärlden hade varit likadan, hade det varit som att försöka koka oceanen," sa han.

Tio år senare, i en tid då pressfriheten möter allt hårdare motstånd och AI-teknik snabbt utvecklas, har Thiel tagit nästa steg. Med hjälp av ett nytt företag, Objection.ai, försöker han nu skapa ett parallellt rättssystem som lovar snabb och billig prövning av påståenden i media – utan att gå via traditionella domstolar.

Ett AI-drivet rättssystem med CIA- och FBI-experter

Objection.ai är ett startup finansierat av Thiel och grundat av Aron D’Souza, som tidigare arbetade nära honom i Gawker-kampanjen. Företaget lovar en "snabb och överkomlig metod för att ifrågasätta medieinnehåll". Processen inleds när vem som helst skickar in en invändning mot ett påstående i media. Därefter sätts en utredning igång av ett team rekryterat från bland annat CIA, FBI och brittiska underrättelsetjänster.

Mediebolag och journalister som berörs får möjlighet att bemöta anklagelserna. Resultaten matas sedan in i en AI-modell som avgör utfallet. Båda parter uppmanas att acceptera bindande skiljedom, vars konsekvenser kan variera från rättelse till ekonomiska sanktioner. Kostnaden för processen uppges ligga runt 2 000 dollar – en bråkdel av vad en kriskommunikationskonsult skulle kosta.

De första målen: New York Times, Wall Street Journal och brittisk journalist

Objection.ai har redan inlett flera ärenden. Bland dem:

• New York Times – för rapportering om hur Thiels nära allierade David Sacks, tidigare COO på PayPal och Trumps "AI- och krypto-zar", använder sin position i Vita huset för att gynna Silicon Valleys intressen.
• Wall Street Journal – för avslöjanden om Donald Trumps bidrag till Jeffrey Epsteins födelsedagbok, ett ärende som nyligen avvisades av en federal domstol.
• Hannah Broughton, brittisk journalist på tidningen Mirror – för en artikel som påstod att Amazon-arbetare uppmanades fortsätta arbeta medan en kollega låg död på lagergolvet.

Även några sociala medieprofiler och politiker, som Candace Owens och Bernie Sanders, finns med på listan. Men det övergripande syftet är tydligt: Thiels mål har alltid varit journalistiken själv.

"Fakta spelar fortfarande roll om någon är villig att upprätthålla dem"

På Objection.ais webbplats skriver D’Souza att Gawker inte var unikt. "Det var bara det första stora medieföretaget som testades mot verkligheten i en tid av klick, upprördhet och algoritmisk förstärkning. Sedan dess har samma strukturella problem spridit sig överallt," skriver han.

"Peter Thiel och jag ... kämpade inte bara mot Gawker. Vi visade att fakta fortfarande spelade roll om någon var villig att upprätthålla dem."

Kritiker varnar dock för att systemet riskerar att underminera pressfriheten genom att kringgå rättssäkerheten i traditionella domstolar. Med AI som avgörande faktor i rättsprocessen uppstår också frågor om transparens och partiskhet. Kan en algoritm verkligen bedöma komplexa juridiska och etiska frågor på ett rättvist sätt?

Objection.ai hävdar att deras system är utformat för att vara snabbt och effektivt, men farhågorna kvarstår. I en tid då förtroendet för traditionella institutioner minskar, kan Thiels projekt ses som ett försök att skapa en ny maktstruktur – en som inte bara utmanar medierna, utan hela det rättsliga systemet.