Roberts-dominerade högsta domstolen avskaffar rätten till rättvisa val

En dom som försvagar demokratin

USA:s högsta domstol har genom ett beslut med röstsiffrorna 6-3 kraftigt begränsat skyddet mot diskriminering i valkretsindelning. Domstolen, med en majoritet av republikanskt tillsatta domare, har i praktiken avskaffat en central del av Voting Rights Act – den lag som sedan 1965 säkrat minoriteters rätt till politisk representation.

I fallet Louisiana v. Callais fastslog domstolen att Section 2 av Voting Rights Act inte längre ska tillämpas på samma sätt. Enligt majoritetsdomstolen, som skrevs av domare Samuel Alito, handlar det om enbart en uppdatering av lagen för att bättre spegla dess "ursprungliga text". Men kritiker menar att det är en medveten försvagning av skyddet för minoritetsväljare.

Historisk tillbakagång för rösträtt

Voting Rights Act har sedan dess införande möjliggjort för minoriteter, framför allt i sydstaterna, att få politisk representation. Genom lagen har svarta och latinamerikanska väljare kunnat välja representanter som speglar deras intressen. Men nuvarande domstol har i praktiken tagit bort denna möjlighet.

I sitt dissens skriver domare Elena Kagan, tillsammans med domarna Sonia Sotomayor och Ketanji Brown Jackson, att domen riskerar att "förstöra majoriteten av de distrikt som under de senaste 40 åren skapats för att ge minoriteter representation". Hon varnar också för att beslutet lägger grunden för den största minskningen av minoritetsrepresentation sedan rekonstruktionstiden efter inbördeskriget.

"Under täckmantel av att 'uppdatera' och 'omstrukturera' denna viktigaste av lagar gör majoriteten Section 2 till intet och hotar ett halvsekel av framsteg inom valrättvisa."

En lång rad av attacker mot valrättigheter

Detta är inte första gången som den Roberts-ledda domstolen har försvagat Voting Rights Act. Redan 2013 avskaffade domstolen kravet på förhandsgodkännande för valförändringar i områden med historisk diskriminering. Sedan dess har domstolen också gjort det svårare att driva mål mot diskriminerande vallagar och godkänt partipolitisk valkretsindelning.

Domen i Callais knyter samman dessa tidigare beslut och fullbordar i praktiken avskaffandet av Voting Rights Act. Samtidigt stärks möjligheterna för partipolitisk manipulation av valkretsgränser, vilket riskerar att ytterligare marginalisera minoritetsväljare.

Kritik mot domstolens partiskhet

Kritiker menar att domstolens beslut är ett uttryck för dess partiska inriktning. Genom att prioritera partipolitiska intressen framför skyddet för minoriteters rösträtt har domstolen enligt många observatörer tagit ett stort steg bort från rättvisa val.

Domare Kagan skriver i sitt dissens att majoriteten "nedvärderar allvaret i sitt beslut" och att det riskerar att skapa en situation där minoritetsväljare återigen hamnar i en maktlös position. Hon varnar för att domstolens beslut kan leda till att minoriteter återigen förlorar sin politiska röst.

Vad händer nu?

Med denna dom har Voting Rights Act i praktiken förlorat sin kraft. Det är osannolikt att någon framtida domstol kommer att kunna återuppliva lagen på samma sätt som tidigare. För minoritetsgrupper och deras rättigheter innebär detta en betydande tillbakagång – en utveckling som många jämför med de mörka dagar då diskriminering i valsystemet var vanlig företeelse.