Trump bryter mot konstitutionen och lagen om krigsmakt – Irankonflikten utan kongressens godkännande

Washington – President Donald Trumps militära agerande mot Iran har nu även brutit mot lagen om krigsmakt (War Powers Act) från 1973, enligt juridiska experter. Lagen kräver att presidenten inom 60 dagar efter att amerikanska trupper sätts in i fientligheter eller situationer med uppenbar risk för sådana, måste erhålla kongressens godkännande. Trump har varken ansökt om förlängning eller fått mandat, vilket innebär att lagen nu är överträdd.

Deadline för att uppfylla lagens krav löpte ut idag. Trots detta hävdar försvarsminister Pete Hegseth att klockan för lagen "stannat" på grund av den sköra vapenvilan med Iran. Men lagen gäller inte bara vid aktivt krigstillstånd – den omfattar även situationer där risken för fientligheter är uppenbar. Experter menar att hoten om ny konflikt och den instabila vapenvilan tydligt visar att sådan risk föreligger.

Trumps hot om att återuppta striderna förstärker bedömningen att lagen fortfarande är tillämplig. Överträdelsen av lagen är allvarlig, men inte lika graverande som brottet mot konstitutionen, som redan konstaterats tidigare. Enligt konstitutionen måste presidenten ha kongressens stöd för att inleda krig, något som saknats i detta fall.

War Powers Act – en begränsning, inte en rättighet

Vissa försvarare av administrationen har tidigare hävdat att lagen om krigsmakt ger Trump rätt att inleda krig utan kongressens godkännande. Men detta är en missuppfattning. Lagen är utformad för att begränsa, inte utöka, presidentens makt att starta krig.

Enligt lagens paragraf 2(C) gäller följande:

"De konstitutionella befogenheterna för presidenten som överbefälhavare att föra in amerikanska stridskrafter i fientligheter, eller i situationer där omedelbar inblandning i fientligheter klart framgår av omständigheterna, utövas endast genom (1) en krigsförklaring, (2) specifikt lagstöd, eller (3) ett nationellt nödläge skapat av angrepp mot USA, dess territorier, besittningar eller dess stridskrafter."

Ingen av dessa tre förutsättningar är uppfyllda i det aktuella läget. Även om lagen initialt hade kunnat tolkas som att ge Trump rätt att inleda kriget, är denna rättighet numera förbrukad.

Kriget mot Iran – en fråga om strategi och laglighet

Författaren bakom analysen framhåller att ett byte av det iranska styret till en mer USA-vänlig regering vore fördelaktigt. Men hittills saknas en tydlig strategi och laglig grund för kriget. Enligt experter riskerar Trumps agerande att underminera USA:s trovärdighet och skapa ytterligare instabilitet i regionen.

Kritiker pekar också på att administrationens agerande strider mot demokratiska principer. Kongressens roll att besluta om krig och fred är central i det amerikanska statsskicket. Att kringgå denna process underminerar inte bara maktdelningen, utan också förtroendet för landets institutioner.