Trump sätter prägel på republikanska primärval
President Donald Trump utövar en kraftfull kontroll över det republikanska partiets kandidatnomineringar inför det kommande mellanårsvalet. Genom att aktivt stödja utvalda kandidater och pressa andra att dra tillbaka sina kandidaturer försöker han stärka partiets enhet och chanser att behålla kontrollen över Kongressen. Denna strategi har dock väckt både beundran och kritik inom partiet.
Stöd till kandidater i rekordfart
Trump har under sin mandatperiod gett sitt stöd till fler republikanska kandidater än någon tidigare president. Enligt uppgifter har han stöttat 95 procent av de 217 ledamöterna i representanthusets republikanska grupp. Bland dessa finns 43 kandidater som tävlar i de 60 mest jämna valkretserna enligt Cook Political Report. Dessutom har han gett sitt stöd till republikanska kandidater i nästan två tredjedelar av senatsvalen.
Demokraterna förväntas trots detta gå framåt i valet, men de brottas med kostsamma och splittrande primärval som riskerar att försvaga deras kandidater inför höstens huvudval.
Hårda metoder bakom kulisserna
Trumps hårda taktik har blivit tydlig under de senaste veckorna. I Kentucky bad han exempelvis senatskandidaten Nate Morris att dra tillbaka sin kandidatur. Morris, som tidigare hade stöd av konservativa aktivisten Charlie Kirk, fick beskedet att Trump istället skulle stödja representanthusledamoten Andy Barr. Efter att Morris drog sig ur meddelade Trump på sociala medier att han skulle utnämna Morris till en ambassadörspost.
Ett liknande scenario utspelade sig i mars när Trump drog tillbaka sitt stöd från Hope Scheppelman, som utmanade representanthusledamoten Jeff Hurd i en primärvalskamp. Trump ansåg att Hurd hade bättre chanser att vinna i huvudvalet och bad Scheppelman att avstå. Hon gick med på det och utsågs senare till en tjänst inom administrationen.
Ibland har Trumps ingripanden lett till missnöje. Förra året pressade han exempelvis representanthusledamoten Bill Huizenga att avstå från att utmana sin partikamrat, före detta representanthusledamoten Mike Rogers, i en senatsprimary. Istället uppmanade Trump Huizenga att ställa upp för omval med hans stöd. Huizenga gick med på det, trots att han inte var nöjd med beslutet.
Strategin bakom Trumps ingripanden
Enligt en person som känner till Trumps tankegångar beslutade han redan kort efter att ha tillträtt som president att aktivt delta i primärvalen. Hans främsta mål var att tidigt stödja sårbara sittande ledamöter, eftersom han menade att ett senare ingripande skulle öka risken för skadliga primärutmaningar.
Men strategin hade också en risk: Genom att stödja kandidater redan under sitt första år i ämbetet minskade Trump sin egen förmåga att påverka ledamöter vars stöd han behövde för att driva igenom viktiga lagförslag.
Stöd från konservativa ledare
"Presidenten och hans politiska team förtjänar mer erkännande än de får för att forma detta slagfält. Deras tidiga engagemang gör det möjligt för våra kandidater i de tuffaste striderna att fokusera på det som verkligen räknas: att besegra demokraterna."
Kritik från MAGA-anhängare
Trumps beslut att stödja kandidater som han anser har störst chans att vinna har ibland mött motstånd från MAGA-anhängare. En konservativ aktivist skrev på plattformen X efter Trumps stöd till Andy Barr: "Det är därför de säger att MAGA är dött. Allt som MAGA motsätter sig, stödjer Andy Barr."
Undantag i vissa val
Det finns dock några undantag där Trump valt att inte blanda sig i primärvalen. Ett exempel är senatsvalet i Texas, där senatorn John Cornyn och delstatens justitieminister tävlar om nomineringen. Trump har ännu inte tagit ställning i denna fråga.