AI-företag utnyttjar samhällets mest sårbara
En nyligen publicerad dokumentär från More Perfect Union har kastat ljus över hur AI-branschen i USA utnyttjar arbetslösa och hemlösa för att träna upp artificiell intelligens. Företaget Mercor, baserat i San Francisco, kopplar ihop uppdragsgivare med frilansare – ofta personer som kämpar ekonomiskt – för att utföra uppgifter som att lära AI utföra tidigare mänskliga jobb.
Dokumentären avslöjar mörka sidor av AI-industrin
I dokumentären intervjuas flera datamedarbetare, många anonymt av rädsla för repressalier. De beskriver sina erfarenheter av att arbeta för vad som kallas ”Amerikas AI-svettfabriker” – företag som utnyttjar arbetskraft under usla villkor. En av de mest chockerande uppgifterna kommer från en undersökning utförd 2025 av Communication Workers of America. Där framgår det att 22 procent av de som tränar AI-system har varit hemlösa på grund av sina låga löner.
Låga löner och desperata åtgärder
Enligt en studie ledd av forskaren Tim Newman hade 86 procent av datamedarbetarna svårt att betala sina räkningar förra året. Nästan en fjärdedel var beroende av socialbidrag som matkuponger och Medicaid. En av de intervjuade, som kallar sig Jen, berättar om sin desperation efter att ha tagit examen från ett Ivy League-universitet med en doktorsexamen. Utan jobb och med svårigheter att få inkomst tvingades hon flytta in hos sin syster och ta emot matkuponger.
Jen lockades av ett uppdrag från Mercor som erbjöd 55 dollar i timmen – långt mer än vad hon tjänade som vikarie och kassörska. Uppdraget beskrevs som ”filosofisk intelligensanalytiker”, vilket hon kände sig kvalificerad för.
”Jag såg rollen och tänkte: ’Varför skulle jag inte kunna göra det?’”, säger Jen i dokumentären. Men hennes förhoppningar krossades snabbt. Redan efter två veckor meddelade Mercor att kontraktet upphörde.
”Vi fick alla ett meddelande i vår gruppchatt: ’Det här kontraktet avslutas.’”, berättar Jen om sin erfarenhet.
En bransch med mörka hemligheter
Mercor uppges ha en arbetsstyrka på 30 000 personer, men dokumentären och undersökningar visar att många av dessa arbetar under osäkra och exploaterande förhållanden. Experter varnar för att denna trend kan bli vanligare i takt med att AI-industrin växer.
För många som deltar i träningen av AI-system handlar det inte bara om att tjäna pengar – det är en fråga om överlevnad. Dokumentären belyser hur AI-företag utnyttjar samhällets mest utsatta för att driva sin framgång, samtidigt som de själva skördar vinsten.
Vad innebär detta för framtidens arbetsmarknad?
Experter varnar för att den här typen av utnyttjande kan bli allt vanligare. Om AI-företag fortsätter att använda sig av osäkra och lågavlönade arbetare för att träna sina system, riskerar det att skapa en ny form av digitalt slavereri.
Frågan kvarstår: Hur långt kommer AI-industrin att gå för att maximera sina vinster, och vem bär egentligen kostnaden för den teknologiska utvecklingen?