Den interstellära kometen 3I/ATLAS, som upptäcktes i vårt solsystem förra året, fortsätter att överraska forskare. Med hjälp av ALMA-observatoriet i Chile har astronomer nu kartlagt dess dramatiska historia och kommit fram till att den sannolikt härstammar från en avlägsen och isolerad del av Vintergatan.
En ny studie, publicerad i tidskriften Nature, visar att kometen kan ha bildats långt innan vår egen sol och i en miljö med betydligt mindre strålning än den vi känner till. Dessutom har forskarna funnit höga halter av deuterium – en tung variant av väte – i kometens vattenånga, vilket tyder på att den bildades i extremt kalla förhållanden.
En kosmisk flykting med hemligheter
När 3I/ATLAS närmade sig solen i november förra året började den avge stora mängder vattenånga. Under sin närmaste passage släppte den ifrån sig motsvarande 70 olympiska simbassänger med vatten per dag, vilket gav forskarna en unik möjlighet att analysera dess sammansättning.
Genom att studera vattenångan kunde forskarna identifiera höga halter av deuterium, en tung isotop av väte. I vanligt vatten består väteatomer endast av en proton, men deuterium innehåller både en proton och en neutron. Vatten med denna sammansättning kallas för tungt vatten, och 3I/ATLAS har en betydligt högre andel av det än både kometer i vårt eget solsystem och jordens oceaner.
«Förhållandet av tungt vatten i 3I/ATLAS är 30 gånger högre än hos någon annan komet från vårt solsystem och 40 gånger högre än i jordens hav. Det är mer än något vi tidigare sett i andra planetsystem», säger huvudförfattaren Luis Salazar Manzano vid University of Michigan till BBC Sky at Night.
En komet äldre än solsystemet
De höga halterna av deuterium tyder på att 3I/ATLAS bildades i en extremt kall och avlägsen del av Vintergatan, långt från andra stjärnor. Med en uppskattad ålder på minst sju miljarder år är den betydligt äldre än vår sol, som bildades för cirka 4,5 miljarder år sedan.
Förutom att kasta ljus över kometens mystiska bakgrund ger upptäckten också insikter om hur andra stjärnsystem formas. Medförfattaren till studien, Teresa Paneque-Carreño, vid samma universitet, menar att fynden visar att förhållandena som ledde till skapandet av vårt solsystem inte är universella.
«Det kan låta självklart, men det är något som måste bevisas», säger hon till Sky at Night.
Upptäckten av 3I/ATLAS och dess unika egenskaper öppnar nya dörrar för forskningen om hur solsystem bildas och utvecklas. Kometen, som tidigare lockat till sig uppmärksamhet för sin dramatiska entré, fortsätter nu att ge ovärderliga ledtrådar om universums historia.