USA:s ökande mångfald utmanar gamla datorsystem – multiracial population växer snabbare än någonsin

Den amerikanska befolkningen blir allt mer mångfaldig, men landets datorsystem är fortfarande fastlåsta i en svart-vit värld. Konsekvenserna av detta gap blir allt tydligare: från valanalyser till hälsoövervakning och tillämpningen av medborgerliga rättigheter.

Enligt den senaste folkräkningen har den multiraciala befolkningen – de som identifierar sig som tillhörande två eller fler raser – ökat från nio miljoner år 2010 till 33,8 miljoner år 2020. Denna utveckling förväntas fortsätta, men hastigheten beror lika mycket på hur USA mäter ras som på den faktiska samhällsutvecklingen.

Från fastställda till självidentifierade kategorier

Fram till 1960-talet avgjorde folkräkningsförrättare ofta själv vilken ras en person tillhörde. Idag är det till största delen upp till individen att själv definiera sin rasidentitet. Sedan 2000 tillåter den amerikanska folkräkningen att personer kan ange en eller flera raser.

Denna flexibilitet innebär dock utmaningar. Experter påpekar att människor ofta ändrar hur de identifierar sig beroende på sammanhang och tidpunkt. En person med multiracial bakgrund kan exempelvis ange två olika raser i en undersökning men endast en i en annan. Denna variation skapar problem när data ska analyseras.

En splittrad grupp med 57 olika kombinationer

Den multiraciala befolkningen är långt ifrån en homogen grupp. En studie från UCLA:s The Civil Rights Project visar att folkräkningen inkluderar 57 olika ras- och etnicitetskombinationer. Detta väcker frågan om det överhuvudtaget finns en gemensam erfarenhet bland multiraciala personer.

"Finns det verkligen en sammanhängande erfarenhet av att vara blandad ras? Kommer en person som identifierar sig som blandad vit och svart att ha samma rasrelaterade upplevelser som någon som är blandad japansk och mexikansk?"

– Ur studien "Multiracial Americans" av UCLA:s The Civil Rights Project

Konsekvenser för samhällsviktiga system

När multiraciala amerikaner felaktigt räknas eller klassificeras påverkar det flera avgörande system:

• Hälso- och sjukvård: Studier visar att multiraciala patienter ofta drabbas av felidentifiering och rasrelaterade kränkningar inom vården. Detta leder till minskad tillit och lägre engagemang i vårdsystemet.
• Rättsväsendet: Domstolar tenderar att behandla multiraciala personer som tillhörande en enda minoritetsgrupp, vilket förbiser den unika diskriminering som drabbar blandade grupper. Detta försvårar arbetet med att bekämpa diskriminering.
• Politisk analys och folkräkning: Vid omfördelning av valkretsar och tillämpning av medborgerliga rättigheter kan multiraciala personer felaktigt tilldelas en enda ras, vilket snedvrider statistiken.

Experternas varning: Datan speglar inte verkligheten

Gregory Leslie, politisk psykolog vid Ohio State University och medförfattare till UCLA-studien, varnar för att dagens mätmetoder inte klarar av att fånga den komplexa verkligheten:

"Rasens gränser har blivit mer flytande, men vi har ännu inte fullt ut förstått vad det innebär. Det finns så många olika sätt att mäta på, och datan är svår att få tag på eftersom vi försöker fånga något dynamiskt med statiska kategorier."

Ett konkret exempel är en person med en vit och en asiatisk förälder. Denna person kan i en undersökning ange båda raserna, men i en annan endast välja den asiatiska identiteten. Valet av identitet kan också påverkas av politisk tillhörighet eller social tillhörighet, vilket ytterligare snedvrider datan.

Två olika datakällor som mäter samma grupp kan därför komma fram till helt skilda slutsatser om politiskt beteende, ojämlikhet eller till och med befolkningsstorlek.

Diskrimineringens komplexa verklighet

Enligt UCLA-studien upplever multiraciala personer ofta diskriminering som liknar den som drabbar ensamstående minoritetsgrupper. Men erfarenheterna varierar kraftigt: personer med svart bakgrund rapporterar högre grad av diskriminering än andra multiraciala grupper.

Denna komplexitet riskerar att gå förlorad när data aggregeras och analyseras med föråldrade metoder. Felaktiga slutsatser kan i sin tur påverka beslut inom politik, hälsa och rättsväsende – med allvarliga konsekvenser för de berörda.