Falsk hantaviruspanik sprids – så följer desinformationen samma mönster som under pandemin

Den här veckan fick jag återigen lära mig hur desinformation om folkhälsa sprids på nätet – på samma sätt som under coronapandemin. Mina följare skickade direktmeddelanden med skärmdumpar från sociala medier.

Det började med rubriker om ett påstått utbrott av hantavirus kopplat till expeditionskryssaren MV Hondius. Inom några timmar fylldes min inkorg av meddelanden från personer som ville dela med sig av påståenden om att hantaviruset skulle kunna behandlas med ivermectin – samma läkemedel som tidigare marknadsfördes som en mirakelkur mot covid-19.

En av de mest spridda källorna var en läkare från Texas, som under pandemin blev känd för sina kontroversiella uttalanden om ivermectin. Hon hävdar nu att samma läkemedel även skulle kunna bota hantavirus, trots att det saknas vetenskapligt stöd för sådana påståenden.

Desinformationen följer ett välkänt mönster

Det här är ingen slump. Desinformation om hälsorisker tenderar att följa ett förutsägbart mönster:

• Snabb spridning: Nyheter om potentiella hälsorisker sprids snabbt, ofta utan korrekt kontext.
• Falska experter: Personer med begränsad eller ingen medicinsk kompetens framställs som auktoriteter.
• Lösningar som säljs in: Ovetenskapliga behandlingar eller läkemedel marknadsförs som universallösningar.
• Rädsla och oro: Budskapen bygger ofta på rädsla snarare än fakta.

Detta mönster har upprepats gång på gång under de senaste åren, från påstådda vaccinbiverkningar till falska påståenden om nya virusutbrott.

Varför är det här så farligt?

Falsk information om hälsorisker kan få allvarliga konsekvenser:

• Människor kan fatta felaktiga beslut om sin hälsa baserat på osanna påståenden.
• Förtroendet för vetenskap och myndigheter undermineras.
• Onödiga rädslor kan leda till panik eller motsatta reaktioner, som att undvika nödvändig medicinsk vård.

I fallet med hantaviruset är risken för allvarlig sjukdom verklig, men det finns inga bevis för att ivermectin skulle vara en effektiv behandling. Hantavirus smittas främst via gnagare, och förebyggande åtgärder som att undvika kontakt med dessa djur är avgörande.

Hur kan vi stoppa desinformationen?

"Det bästa sättet att bekämpa desinformation är att sprida korrekt information – snabbt och tydligt. Människor måste lära sig att ifrågasätta källor och söka information från pålitliga myndigheter och experter."

Här är några konkreta åtgärder som kan hjälpa:

• Källkritik: Kontrollera alltid informationens ursprung innan du delar den vidare.
• Följ experter: Lita på officiella källor som Folkhälsomyndigheten, WHO och andra erkända organisationer.
• Rapportera falsk information: Använd plattformarnas rapporteringsfunktioner för att motverka spridningen av osanna påståenden.
• Utbilda dig själv: Lär dig mer om hur desinformation sprids och hur du kan identifiera den.

Desinformation om hälsorisker är inte bara ett problem för individer – det är ett samhällsproblem. Genom att vara kritiska och ansvarsfulla kan vi alla bidra till att stoppa spridningen av falsk information.