Ingen stor återgång till kol 2026 trots krisen i Iran

En pågående diskussion om en eventuell "återgång till kol" i kölvattnet av kriget i Iran kommer sannolikt att visa sig vara mer begränsad än många befarat. En ny analys från den oberoende tankesmedjan Ember, som delats exklusivt med Carbon Brief, pekar på en global ökning av kolkraft med högst 1,8 % under 2026.

Denna prognos är dessutom ett "värsta scenario". I verkligheten kan ökningen bli ännu lägre. Separata data visar dessutom att det hittills inte skett någon märkbar återgång till kol i år. Även om vissa länder som Japan, Pakistan och Filippinerna har planer på att öka sin kolanvändning på grund av störda gasleveranser, kommer dessa åtgärder enligt analysen endast leda till en marginal ökning.

Experter inom branschen understryker att den stora nyheten inte handlar om en återkomst för kol. Istället påpekar de att den eventuella ökningen endast maskerar en långsiktig strukturell nedgång. Samtidigt framhålls förnybara energiprojekt som allt mer lockande investeringar under den pågående energikrisen som drivs av fossila bränslen.

Varför ökningen av kolkraft är begränsad

De senaste attackerna mot Iran har skapat oro för störningar i den globala gasförsörjningen. Efter att Iran blockerat Hormuzsundet, en kritisk flaskhals i Persiska viken, har tillgången på flytande naturgas (LNG) minskat. Denna transportled står normalt för en femtedel av världens LNG-handel, men dess betydelse för den totala gasförsörjningen är mindre eftersom majoriteten av gasen transporteras via rörledningar.

Med minskad tillgång och höga priser på gas har minst åtta länder i Asien och Europa meddelat att de antingen kommer att öka sin kolkraftsproduktion eller skjuta upp planer på att fasa ut kol. Bland dessa länder finns stora kolanvändare som Japan, Sydkorea, Bangladesh, Filippinerna, Thailand, Pakistan, Tyskland och Italien.

Dessa uttalanden har fått flera medier och analytiker att tala om en "återgång till kol". Vissa har kritiserat utvecklingen som oförenlig med klimatmålen, medan andra har sett det som en positiv utveckling som visar att kol kan "återuppstå från de döda". Denna diskussion påminner om den som fördes efter Rysslands invasion av Ukraina 2022, då många trodde att Europa skulle öka sin kolanvändning på grund av avbrutna gasleveranser från Ryssland.

Ingen återgång till kol i praktiken

Hittills visar analyser från Centre for Research on Energy and Clean Air att kolkraftsproduktionen globalt sett varit oförändrad i mars i år. Samtidigt har produktionen av gaseldad el minskat. Experter menar att den långsiktiga trenden för kol fortsätter att vara nedåtgående, trots kortsiktiga anpassningar.

"Den stora historien handlar inte om en återkomst för kol. Eventuella ökningar av kolanvändningen är bara en tillfällig effekt som döljer den långsiktiga strukturella nedgången."

Istället framhålls förnybar energi som en allt mer attraktiv investering under den pågående energikrisen. Många länder satsar nu på sol-, vind- och vattenkraft för att säkra sin energiförsörjning och minska beroendet av fossila bränslen.

Framtidsutsikter för energisektorn

Trots de kortsiktiga utmaningarna med gasförsörjningen pekar trenden mot en fortsatt minskning av kolkraften. Experter förutspår att den globala efterfrågan på el kan komma att växa långsammare än tidigare förväntat, vilket ytterligare bidrar till att kolkraftens andel av energimixen minskar.

Samtidigt fortsätter investeringarna i förnybar energi att öka. Länder världen över skärper sina klimatmål och satsar på hållbara energilösningar för att möta både energibehov och klimatkrav. Denna utveckling tyder på att kolkraftens roll i energisektorn kommer att fortsätta att minska, trots tillfälliga bakslag.