Nollsummetänkande formar amerikansk politik – ny forskning avslöjar samband

Nollsummetänkande: En nyckel till politiska klyftor

En banbrytande studie publicerad i den ansedda tidskriften American Economic Review belyser hur nollsummetänkande formar amerikanska politiska åsikter. Studien, med titeln "Zero-Sum Thinking and the Roots of US Political Differences", är författad av ekonomerna Sahil Chinoy, Nathan Nunn, Sandra Sequeira och Stefanie Stantcheva.

Vad är nollsummetänkande?

Nollsummetänkande innebär tron att en persons eller grupps framgång sker på bekostnad av andra. Denna världsbild har enligt forskarna en stark koppling till politiska preferenser och policyåsikter. Studien bygger på en omfattande undersökning av 20 400 amerikanska medborgare, där man mätt nollsummetänkande, politiska preferenser, policyinställningar och förfäders bakgrund över fyra generationer.

Kopplingen till politiska åsikter

Resultaten visar att ett starkt nollsummetänkande korrelerar med:

• Stöd för statlig omfördelning av resurser
• Positiv särbehandling baserad på ras och kön
• Restriktiv invandringspolitik

Forskarnas analys visar att nollsummetänkande förekommer inom alla politiska läger, även om det är något vanligare bland republikaner än demokrater. Det fungerar dessutom som en stark indikator för inställningen till frågor som omfördelning, positiv särbehandling och invandringspolitik.

Historiska erfarenheter formar tankesättet

Studien identifierar flera faktorer som påverkar förekomsten av nollsummetänkande:

• Uppväxtvillkor och social rörlighet: Personer som upplevt uppåtgående social rörlighet tenderar att ha ett lägre nollsummetänkande.
• Migrationsbakgrund: Att ha föräldrar eller farföräldrar som invandrat minskar benägenheten för nollsummetänkande.
• Historisk utsatthet: Att ha förfäder som upplevt slaveri eller tvångsarbete, eller att bo i områden med historisk förekomst av sådana förhållanden, ökar benägenheten för nollsummetänkande.

För afroamerikaner är sambandet mellan historisk utsatthet och nollsummetänkande särskilt starkt, vilket forskarna kopplar till segregation och diskriminering som fortsatte långt efter slaveriets avskaffande. Även andra grupper, såsom judar vars förfäder utsattes för tvångsarbete under Förintelsen, uppvisar liknande mönster.

"Nollsummetänkande är inte bara en fråga om individuella erfarenheter, utan formas även av historiska och strukturella faktorer. Studien visar att dessa tankemönster har djupgående konsekvenser för samhällets politiska landskap."

Implikationer för dagens debatter

Resultaten har särskild relevans för pågående diskussioner om invandringspolitik. Vissa kritiker av invandring menar att ökad invandring kan leda till ökad belastning på välfärdssystemet. Studien visar dock att invandring i sig inte nödvändigtvis ökar nollsummetänkandet – tvärtom kan en historia av social rörlighet och integration minska det.

Forskarna betonar att förståelsen av nollsummetänkandets rötter är avgörande för att kunna adressera de politiska och sociala utmaningar som följer av denna världsbild. Studien erbjuder en nyanserad bild av hur historiska erfarenheter formar dagens politiska landskap och pekar på vikten av att bryta negativa cykler av misstro och konkurrens.